Marknads­föring

En viktig uppgift mäklaren har i sitt uppdrag är att marknadsföra bostaden, det vill säga visa upp den för att hitta en köpare. Mäklaren ska se till att marknadsföringen beskriver bostaden på ett sätt som stämmer överens med verkligheten. Annars finns det en stor risk att spekulanter vilseleds och det påverkar möjligheten att fatta ett välgrundat köpbeslut.

En mäklare är ansvarig för att marknadsföra en bostad korrekt. Marknadsföring kan ske på olika sätt, exempelvis via annonser, exponering på internet eller i skyltfönster. Objektsbeskrivningen är också marknadsföring.

Tänk på det här

  • Mäklaren ska se till att marknadsföringen beskriver bostaden på ett sätt som stämmer överens med verkligheten.

  • Mäklaren bryter mot lagen om marknadsföringen lurar spekulanter och gör det svårt för dem att fatta ett välgrundat köpbeslut.

  • Om en mäklare ändrar foton av bostaden som används i marknadsföringen måste mäklaren ange att fotot är ett fotomontage. Mäklaren måste också försäkra sig om att fotot inte blir missvisande.

Beskrivningar och foton i marknadsföringen ska visa bostaden på ett sätt som stämmer överens med verkligheten. Mäklaren får inte använda påståenden som vilseleder, det vill säga lurar, när det exempelvis handlar om bostadens egenskaper eller pris. Mäklaren får inte heller utelämna viktig information så att marknadsföringen vilseleder. Om informationen är oklar eller obegriplig jämställs det med att informationen saknas.

Mäklaren bryter mot lagen om marknadsföringen vilseleder spekulanter och gör det svårt för dem att fatta ett välgrundat köpbeslut. Ett köpbeslut gäller inte bara att välja att köpa bostaden eller inte utan det gäller exempelvis också att en spekulant väljer att gå på en visning av bostaden efter att ha sett marknadsföringen. Det är ett grundläggande krav att köpare och säljare ska kunna lita på att mäklaren lämnar komplett och korrekt information om bostaden. 

Uppgift om antalet rum

Mäklaren ska se till att marknadsföringen beskriver bostaden på ett sätt som stämmer överens med verkligheten. Om uppgift om antalet rum lämnas i marknadsföringen ska mäklaren ange antalet rum som de faktiskt är.

Lägenhetsregistret är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Lantmäteriet ansvarar för registret. Lägenhetsregistret innehåller grundläggande uppgifter som bostadsarea, antal rum och kökstyp om landets bostäder. Även bostäder i småhus, som villor och radhus, ingår i registret.

Mäklaren ska följa den definition som Lantmäteriet har för vad som är ett rum. Om lägenheten är ombyggd men det inte står i lägenhetsregistret eller stämmer enligt bostadsrättsföreningens information är det viktigt att mäklaren informerar om det.

För att ett utrymme ska klassas som ett rum gäller enligt Lantmäteriets definition:

"Med ett rum avses ett utrymme som har en golvyta på minst sju kvadratmeter och som har direkt dagsljus. Som rum räknas inte kök, kokvrå eller hygienutrymme. Som rum räknas inte heller matrum i anslutning till kokvrå om matrummet tillsammans med kokvrån anges som kök. Utrymmen som är mindre än sju kvadratmeter redovisas inte som rum." 

Läs mer på Lantmäteriets webbplats

Praxis för uppgift om antalet rum i marknadsföring

I november 2019 beslutade FMI:s disciplinnämnd att varna en mäklare som hade marknadsfört en bostadsrätt som var registrerad 2:a som en 2,5:a. Mäklaren menade att även om lägenheten var registrerad som en 2:a hade den i praktiken 2,5 rum eftersom det fanns ett inre utrymme (en stor hall) som borde kunna användas som ett rum. Eftersom lägenheten marknadsförts som en 2,5:a och det inte gick att utläsa i objektsbeskrivningen att bostadsrätten är registrerad som en 2:a tilldelades mäklaren en varning av FMI:s disciplinnämnd. Förvaltningsrätten ändrade påföljden till en erinran. Kammarrätten konstaterade dock att mäklaren varit väl medveten om att uppgifterna i registerutdraget och objektsbeskrivningen skiljer sig åt och hade ändå valt att inte redovisa detta. Det har alltså inte rört sig om något förbiseende från hans sida och uppgiften om antal rum är en uppgift av central karaktär. Kammarrätten bedömde därför att en erinran inte var tillräcklig utan fastställde varningen. Högsta förvaltningsdomstolen har därefter beslutat att inte bevilja prövningstillstånd, vilket innebär att varningen står fast.

Läs hela ärendet här.

Att använda fotomontage

Beskrivningar och foton ska spegla bostaden på ett korrekt sätt. Mäklaren är ansvarig för att marknadsföringen inte vilseleder. Om en mäklare ändrar foton av bostaden som används i marknadsföringen måste mäklaren ange att fotot är ett fotomontage. Mäklaren måste också försäkra sig om att fotot inte blir missvisande. Det finns annars stor risk för att en spekulant vilseleds i köpbeslutet. Exempelvis kan ett foto på en öppen spis som har kompletterats med en brinnande brasa ge spekulanterna anledning att förvänta sig att den fungerar. Om mäklaren inte försäkrar sig om att den gör det innan marknadsföringen finns en risk att spekulanter luras.

Att återanvända foton

Om en mäklare får i uppdrag att förmedla en bostad som hen har förmedlat tidigare kan det vara lockande att återanvända foton från den tidigare förmedlingen. Det krävs då att den tidigare uppdragsgivaren godkänner att fotona får användas igen. Annars bryter mäklaren mot god fastighetsmäklarsed.

Att använda ett referensobjekt i marknadsföring av mäklartjänsten

Mäklaren vill ibland använda en tidigare förmedlad bostad som ett referensobjekt i marknadsföringen av den egna mäklartjänsten. Mäklaren måste då som huvudregel få både köparen och säljarens samtycke till det. I samtycket ska det anges på vilket sätt marknadsföringen kommer att ske.

 

Fastighetsmäklarlag (2021:516)

Enligt 3 kap. 1 § fastighetsmäklarlagen ska en mäklare utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Det innebär bland annat att mäklaren är skyldig att följa även annan lagstiftning som är tillämplig vid utförandet av uppdraget. I förarbetena till den äldre fastighetsmäklarlagen (prop. 2010/11:15 s. 33) anges att vilseledande prisupplysningar vid marknadsföringen av bostäder strider mot marknadsföringslagen.

Marknadsföringslag (2008:486)

Av 10 § marknadsföringslagen framgår det bland annat att en näringsidkare vid marknadsföringen inte får använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet. En näringsidkare får inte heller utelämna väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. En näringsidkare får inte heller utelämna väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Med vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.

Enligt 8 § marknadsföringslagen är marknadsföring som är vilseledande enligt 10 § att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

Mer om marknadsföring på Hallå konsument

Om du vill läsa mer om vad lagen säger om marknadsföring kan du gå vidare till Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument.

Vanliga frågor om marknadsföring

Senast uppdaterad 2022-11-16