Beslut

Sammanfattning

Prövning av om fastighetsmäklaren har brustit i sin omsorgsplikt och god fastighetsmäklarsed vid upprättandet av köpekontraktet och ett återgångsavtal. Även prövning av om mäklaren har åsidosatt god fastighetsmäklarsed genom att uppbära provisionen och utbetala handpenningen innan det kunnat konstateras att överlåtelsen var definitivt bindande.

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionen meddelar fastighetsmäklaren NN en varning.

Ärendet

I en anmälan till Fastighetsmäklarinspektionen har kritik riktats mot fastighetsmäklaren NN, med anledning av hans agerande i samband med förmedlingen av en industrifastighet. Anmälaren har gett in köpekontraktet, depositionsavtalet, ett återgångsavtal, en skrivelse från köparens ombud, ett betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten samt skärmdumpar på skickade sms.

På begäran av Fastighetsmäklarinspektionen har fastighetsmäklaren yttrat sig i ärendet. Han har gett in uppdragsavtalet, objektsbeskrivningen, ett fastighetsutdrag, kontoutdrag, minnesanteckningar som han fört under förmedlingsuppdraget samt skärmdumpar på sms mellan honom och säljaren samt dennes son.

Anmälan

Anmälaren har uppgett i huvudsak följande.

Han sålde den 16 april 2022 en fastighet för 1 600 000 kronor via NN. Mäklaren mottog 160 000 kronor i handpenning från köparen, behöll 100 000 kronor i provision och utbetalade resterande 60 000 kronor till honom.

I köpekontraktet finns en klausul som innebär att köpet återgår i sin helhet om köparen inte blir godkänd av företaget A. Den 2 juni 2022 undertecknade parterna ett återgångsavtal som mäklaren upprättat, där det framgår att köparen inte kan vidgå köpet, då företaget A inte vill teckna avtal med köparen. Han har två avtal med företaget A med två månaders uppsägningstid. Det ena är ett serviceavtal, där företaget A avgör om en ny ägare till fastigheten får ta över serviceavtalet. Vidare finns ett markavtal, som övergår automatiskt till en ny fastighetsägare. Att köparen inte har blivit godkänd av företaget A har fått till följd att köpet gått åter och att köparen har begärt att få avbryta affären. Mäklaren har då inte rätt till sin provision.

Köparen har fått tillbaka 60 000 kronor från handpenningen, men mäklaren har inte återbetalat beloppet han behöll i provision. Köparen har nu anlitat en jurist för att återfå de resterande 100 000 kronorna från honom. Trots hans påstötningar till NN har mäklaren vägrat att återbetala provisionen.

Handlingarna

Fastighetsmäklarinspektionen har i detta ärende granskat de ingivna dokumenten enbart som underlag för bedömningen av anmälarens klagomål, en så kallad riktad granskning. Dokumentens innehåll i övrigt har alltså inte ingått i granskningen.

I handlingarna har följande uppmärksammats.

Uppdragsavtalet

Uppdragsavtalet är undertecknat av säljaren och mäklaren den 15 juni 2021. Av avtalet framgår att rätt till provision föreligger om bindande avtal om överlåtelse träffas mellan säljare och köpare och eventuella i avtalet intagna villkor för överlåtelsens fullbordan och bestånd uppfylls. Rätten är dock oberoende av om det i köpekontraktet föreskrivs att köpebrev ska utfärdas eller om överlåtelsen på annat sätt gjorts beroende av att köpeskillingen erläggs.

Objektsbeskrivningen

I objektsbeskrivningen anges bland annat följande:

Fastighet – bensinstation centralt belägen i [ortsnamn] […] Bensinstation för närvarande [företaget A), restaurant med pizza och grill, kiosk, paketutlämning, bilverkstad, tvätthall, uthyrning av släpvagnar. Omsättning cirka 2.000.000 kr sek per år, 2019–20. Driftskostnader på fastigheten cirka 150.000 sek. Utvecklingsmöjlighet då bilverkstaden ej är uthyrd nu. Bedrivs i AB form – men detta är i nuläget ej till salu.

Typkod 431, Industrienhet, reparationsverkstad

Köpekontraktet

Köpekontraktet har undertecknats av parterna den 26 april 2022. I avtalet anges att köparen ska betala 160 000 kronor i handpenning senast den 25 maj 2022. Beloppet ska deponeras på mäklarens klientmedelskonto i enlighet med till kontraktet bilagerat depositionsavtal. Det anges att tillträdesdagen är den 28 juli.

Av klausulen som reglerar konsekvenser av kontraktsbrott framgår bland annat följande.

Om köparen ej rätteligen fullgör sina åtaganden enligt detta köpekontrakt, såvida ej köparens försummelse är oväsentlig, äger säljaren rätt att häva köpet. Härvid ska köparen ersätta säljaren dennes skada. Vid sådan hävning av köpet, ska full provision erläggas enligt 8 § - även vid hävning som ej grundar sig på köparens hävningsrätt enligt villkor i föreliggande kontrakt.

[…]

Motsvarande äger köparen rätt till hävning och skadestånd enligt ovan, i det fall säljaren ej rätteligen fullgör sina åtaganden enligt detta köpekontrakt.

Parterna är införstådda med att full förmedlingsprovision ska erläggas vid parts hävning av köpet på grund av kontraktsbrott. Vid köparens kontraktsbrott ingår provisionen i det skadestånd köparen är skyldig att erlägga till säljaren.

Vidare finns följande villkor i avtalets tolfte paragraf.

Detta köp återgår i sin helhet om köparen ej blir godkänd av [företaget A].

Depositionsavtalet

Depositionsavtalet är undertecknat den 26 april 2022. I avtalet anges bland annat följande.

Depositionen sker med anledning av att köpets fullbordan eller bestånd har gjorts beroende av ett eller flera villkor i köpekontraktet. Ett svävarvillkor innebär att avtalet ännu inte är definitivt bindande utan kan återgå under vissa förhållanden.

Redovisning av det deponerade beloppet jämte upplupen ränta ska ske så snart det klarlagts vem av köparen eller säljaren som har rätt till beloppet. Om köpets fullbordan eller bestånd i köpekontraktet har gjorts beroende av om köpeskillingen erläggs (s.k. köpebrevsvillkor), får dock redovisning ske trots att köpebrevsvillkoret ännu inte har uppfyllts.

Ska medlen redovisas och utbetalas till fastighetsmäklarens uppdragsgivare får fastighetsmäklaren – efter överenskommelse med uppdragsgivaren – tillgodogöra sig avtalad provision ur de redovisade medlen.

Återgångsavtalet

Avtalet om köpets återgång har undertecknats av parterna den 2 juni 2022. I avtalet anges bland annat följande.

Köpekontraktet mellan ovanstående säljare och köpare är daterat 2022-04-26. I köpekontraktets 12 § finns villkor om köpets fullbordan eller bestånd intaget. Då säljaren ej informerat köparen om sin uppsägningstid på sina tre avtal med [företaget A] som är på cirka ett år vardera så vill ej [företaget A] ingå nya avtal med köparen – vilket får till följd att köparen ej kan vidgå köpet.

Mot bakgrund av ovanstående är parterna överens om att köpet återgått i sin helhet. Säljaren återbetalar omgående erlagd handpenning till köparen.

Kontoutdragen

Av mäklarens insända kontoutdrag framgår att köparen betalade in handpenningen på 160 000 kronor den 10 maj. Mäklaren har sedan betalat ut 60 000 kronor till säljaren samma dag.

Sms från säljaren

Av ett sms från säljaren till mäklaren den 18 maj framgår det att säljaren undrar vad som händer om han bryter köpekontraktet.

Sms från mäklaren till säljarens son

I ett sms den 23 juni från mäklaren till säljarens son anges följande.

Affären gick tillbaka pga att din pappa hade missat att han hade ett års uppsägningstid. Det står klart och tydligt i återgångsavtalet och köparen kunde inte vänta så länge. Jag har gjort vad jag ska och skall således få betalt. Jag har allt på papper, alla sms [säljarens namn] skickat. Det var [säljarens namn] som ville häva köpet från början. Det står till och med i köpekontraktet att mäklaren skall få betalt.

Sms från köparen till mäklaren

Säljaren har gett in sms till inspektionen som har skickats i juli 2022 från honom till mäklaren. I meddelandet anges följande.

Hej NN! Jag försöker förstå dig och varför det har blivit som det har blivit. Jag utgår från kontrakten som finns vid detta köp och förstår då inte varför full provision ska utbetalas till mäklare när köpare avbrutit affären enligt avtal. Vilken uppsägningstid är på ett år, det finns ingen uppsägningstid på 1 år det är 2 månaders uppsägningstid vi har ringt och säkerställt det. Ja men enligt återköpskontraktet så är de köparen som velat avbryta affären de är de kontraktet som gäller. Således innebär det att köpare avbrutit då hävs köpet och då kan ju du som mäklare inte ta ut full provision.

Fastighetsmäklarens yttrande samt ingivna minnesanteckningar

Fastighetsmäklaren har uppgett i huvudsak följande.

Han brukar föra minnesanteckningar under förmedlingsuppdrag som medför problem eller är extra krångliga. Dessa anteckningar har getts in till inspektionen.

Köparen och säljaren är privatpersoner. Säljaren är ägare av ett aktiebolag som bedrev verksamhet på fastigheten. Där fanns bland annat en bensinstation, en pizzeria, en bilverkstad, en tvätthall och kioskverksamhet. Aktiebolaget var inte till salu, utan tanken var att köparen skulle bilda ett eget bolag som kunde driva verksamhet på fastigheten.

Anledningen till att ett depositionsavtal upprättades är att köparen hade för avsikt att betala handpenningen i två poster. Detta då han sålt en bostadsrätt för att finansiera fastighetsköpet och behövde invänta handpenningen från köparen av bostadsrätten. Hela handpenningen inbetalades dock vid ett tillfälle av köparen.

Säljaren insisterade på att ha med 12 § i köpekontraktet. Han försökte få säljaren att förstå att klausulen saknade betydelse för fastighetsaffärens giltighet, då företaget A inte hade någon laglig rätt att stoppa affären. Båda parterna kom ursprungligen från ett annat land och det är möjligt att reglerna ser annorlunda ut där. Med anledning av detta, och kanske till följd av språksvårigheter, ville parterna att hävningsavtalet skulle ha sin grund i köpekontraktets tolfte paragraf. Han försökte förgäves avstyra detta. Företaget A genomförde aldrig någon prövning av köparens ekonomi enligt 12 § i köpekontraktet. För att förtydliga den egentliga orsaken till hävningen skrev han dock in att säljaren ville häva avtalet på grund av att hans aktiebolag hade ett års uppsägningstid på avtalen med företaget A. Vidare skrevs det in att säljaren skulle återbetala hela handpenningen till köparen. Säljarens ombud deltog per telefon vid undertecknandet av hävningsavtalet.

Det är önsketänkande från säljarens sida att han skulle återbetala provisionen. Säljaren var införstådd med att han slapp lindrigt undan, då köparen inte krävde något skadestånd trots att säljaren inte ville fullfölja köpet.

Av fastighetsmäklarens minnesanteckningar framgår i huvudsak följande.

Vid inledningen av förmedlingsuppdraget tillfrågades säljaren om hans aktiebolags avtal med företaget A. Säljaren uppgav då att det inte fanns någon uppsägningstid och att det gick bra för en ny fastighetsägare att överta alla kontrakt. Han bad om att få se avtalskopior, men säljaren vägrade då avtalen är hemliga. Han kontrollerade även att det inte fanns någon inskrivning om exempelvis anläggningsarrende i fastighetsregistret.

Han gick igenom överlåtelsehandlingarna med säljarens son, eftersom sonens svenska var bättre än faderns. Han uppmanade säljaren att ta kontakt med företaget A, för att informera om överlåtelsen och underlätta för den nya ägaren.

Han skrev in ett återgångsvillkor i köpekontraktet, till följd av att säljaren felaktigt trodde att företaget A hade inflytande över försäljningen av fastigheten. Han förklarade att klausulen saknade betydelse för köpets fullbordan. Säljaren ville dock inte förstå vad han försökte förklara, utan krävde att klausulen skulle finnas med i avtalet. Han tog därför med klausulen och tänkte att villkoret i vilket fall saknade betydelse för affären.

När handpenningen inbetalats av köparen redovisade han den omgående till säljaren, som ville betala honom samt få sina pengar. Cirka två veckor efter att handpenningen inbetalats kontaktades han av säljaren som ångrade försäljningen. Han ansåg att köpeskillingen var för låg. Den 18 maj fick han ett sms från säljaren som undrade vad det skulle kosta honom att bryta kontraktet. Han uppgav att det skulle kosta honom handpenningen, samt sannolikt någon form av skadestånd till köparen.

Säljaren intensifierade sina försök att häva avtalet, men köparen ville fullfölja köpet. Han kontaktade sin advokat för att diskutera fallet. De kom fram till att företaget A sannolikt inte hade något giltigt arrendeavtal, eftersom de krävde ett aktiebolag som garant.

Säljarens ombud kontaktade honom därpå och krävde att han skulle vidta vissa åtgärder. Han informerade om att han inte får agera ombud och att eventuella krav måste ställas direkt till köparen. Han såg det då som att säljaren hade för avsikt att häva avtalet. Han uppmanade köparen att omgående kontakta företaget A för att få veta vad som hände.

Den 31 maj sammanträffade han med köparen, som informerade om att företaget A inte hade några planer på att skriva kontrakt med denne. Säljarens bolag hade nämligen ett års uppsägningstid på sina tre avtal med företaget A. Han föreslog då att parterna skulle skriva på ett tilläggsavtal med förlängd tillträdestid. Köparen gick dock med på att köpet skulle gå åter, eftersom han inte ville avvakta ett helt år med tillträdet.

Han sammanträffade sedan med samtliga parter och vild kalabalik utbröt. Då parternas diskussion inte skedde på svenska förstod han bara delar av vad parterna kom överens om. Kontentan var att parterna skulle ses på nytt den 2 juni och att 12 § i köpekontraktet skulle användas som grund för hävningen. Han invände att det kändes fel, men såväl köparen som säljaren ville använda klausulen som grund för att inte fullfölja köpet. Han misstänkte att parterna inte riktigt förstod på grund av bristande språkkunskaper, men gick med på att skriva in kopplingen till 12 § i återgångsavtalet. Han skrev dock även in den verkliga grunden för att köpet inte fullföljdes, det vill säga säljarens ettåriga uppsägningstid i avtalen med företaget A. Köparen orkade inte kräva något skadestånd från säljaren, utan nöjde sig med en återbetalning av den erlagda handpenningen.

Parterna träffades därpå den 2 juni och ett återgångsavtal undertecknades. Säljaren informerades om att han omgående skulle återbetala 160 000 kronor, men återbetalade endast 60 000 kronor till köparen. Säljaren menade att han i stället skulle återbetala sin provision på 100 000 kronor.

Han anser att säljaren har ljugit för såväl honom som köparen. Trots uppmaningarna till säljaren att kontrollera avtalen med företaget A har säljaren underlåtit detta, med följden att köparen inte kunde ingå några avtal med företaget A och i förlängningen inte ville genomföra köpet. Det är säljaren som är ansvarig för att köpet inte kunde genomföras och det är även han som önskade häva köpet. Inledningsvis på grund av att han ansåg att köpeskillingen blev för låg och därefter eftersom han inte kontrollerat sina avtal med företaget A.

Fastighetsmäklarinspektionens bedömning

Fastighetsmäklarens allmänna omsorgsplikt

Enligt 3 kap 1 § fastighetsmäklarlagen ska en fastighetsmäklare utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren ska ta till vara både säljarens och köparens intresse. Inom ramen för de krav som god fastighetsmäklarsed ställer ska mäklaren särskilt beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen.

Överlåtelsehandlingarna

Enligt 3 kapitlet 20 § fastighetsmäklarlagen ska mäklaren verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, ska mäklaren hjälpa köparen och säljaren att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen.

Bestämmelsen har i huvudsak överförts oförändrad från 1984 års fastighetsmäklarlag. Av förarbetena till den lagen följer att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna och att mäklaren bör vara aktiv och observant på frågor som måste lösas i samband med överlåtelsen (prop. 1983/84:16 s. 41). Det följer av god fastighetsmäklarsed att en mäklare, som ett led i sitt förmedlingsuppdrag har åtagit sig att upprätta överlåtelsehandlingar åt parterna, har ett självständigt ansvar för avtalets innehåll och utformningen av avtalsvillkoren. Villkor som tas med i ett köpekontrakt ska vara tydliga, uttömmande reglera frågan som villkoret avser och inte medföra risk för onödiga tvister mellan avtalsparterna. I kravet på tydlighet ligger att mäklaren ska verka för att parterna träffar sådana överenskommelser som förebygger konflikter och ger lösningar på problem som kan uppkomma. Det åligger fastighetsmäklaren att gå igenom köpekontraktet tillsammans med parterna och att klargöra köpevillkorens innebörd.

Det är av en avgörande betydelse för såväl köpare som säljare att villkoren utformas på ett sådant sätt att det inte råder någon tvekan om vad som har avtalats mellan parterna (jfr. Kammarrätten i Stockholms domar den 23 juni 2015, mål nr 7452–14, och den 24 augusti 2015, mål nr 376–15).

Köpekontraktet

Det går inte att fastställa av underlaget i ärendet hur många avtal som har funnits med företaget A eller vad dessa avtal i detalj har inneburit. Det kan dock konstateras att NN har infört en återgångsklausul i köpekontraktet som enligt hans bedömning har varit överflödig och irrelevant. Det framgår även att han är tveksam till om parterna överhuvudtaget har förstått klausulens innebörd.

Även om klausulen enligt mäklarens bedömning har saknat betydelse i det enskilda avtalet kan det också konstateras att villkoret är bristfälligt utformat. Det framgår inte vilken sorts granskning företaget A skulle göra av köparen och närmare detaljer kring prövningen. Det saknas även en bestämd tidsfrist, vilket innebär att köpet hålls svävande till tillträdesdagen. Genom att infoga villkoret har NN medverkat till en oklarhet om förutsättningarna för den aktuella överlåtelsen. Det kan även konstateras att villkoret utgör en del av den tvist som i efterhand har uppstått gällande mäklarens rätt till provision för förmedlingsuppdraget.

Fastighetsmäklarinspektionen bedömer att NN har åsidosatt sin omsorgsplikt om parterna och god fastighetsmäklarsed genom införandet av den aktuella återgångsklausulen i köpekontraktet. Förseelsen utgör grund för en varning.

Återgångsavtalet

Av utredningen framkommer att inblandade parter åtminstone i efterhand synes ha olika syn på varför affären inte fullföljdes och vem som var orsak till detta.

Mäklaren har uppgett att säljaren tidigt uttryckte en vilja att inte fullfölja avtalet, att säljaren på grund av sin bristande kontroll av innehållet i kontrakten med företaget A är ansvarig för att köpet inte kunde genomföras och att säljaren har begärt att köpet ska hävas.

Säljaren uppger i sin anmälan att det är köparen som har begärt att köpet ska återgå enligt tolfte paragrafen i köpekontraktet, då köparen inte har blivit godkänd av företaget A. Av säljarens e-postmeddelande till mäklaren i juli 2022 framgår det också att han inte instämmer i mäklarens uppfattning om att uppsägningstiden på avtalen med företaget A var cirka ett år, utan endast två månader.

Mäklaren har uppgett att han försökte avstyra att återgångsavtalet skulle kopplas till tolfte paragrafen i köpekontraktet. Han menar att säljaren ville häva köpekontraktet, att parterna aldrig nådde så långt som till en prövning av köparen av företaget A och att återgångsvillkoret i köpekontraktet saknar inverkan på frågan om att köpet inte fullföljdes. Trots att han misstänkte att parterna inte riktigt förstod omständigheterna gick han ändå med på att skriva in kopplingen till återgångsvillkoret. Han försökte dock göra ett förtydligande genom att skriva in det som enligt hans uppfattning var den verkliga grunden till att köpet inte fullföljdes, nämligen säljarens ettåriga uppsägningstid i avtalen med företaget A.

Det kan konstateras att det upprättade avtalet har benämnts som ett återgångsavtal och att det finns en hänvisning till tolfte paragrafen i köpekontraktet, trots att mäklaren har uppfattat det som att en hävning har skett utan grund i detta villkor. NN har därmed vid upprättandet av avtalet infört skrivningar som han egentligen uppfattar som felaktiga och som han bedömt inte representerar de verkliga omständigheterna. Det kan även konstateras att utformningen av avtalet kan utgöra en omständighet som har betydelse för frågan om mäklaren har rätt till provision eller ej. Om ett köp återgår på grund av lag eller på grund av en bestämmelse i avtalet får mäklaren normalt sett ingen provision. Om köpet däremot inte fullföljs till följd av ett avtalsbrott som leder till hävning påverkas i princip inte mäklarens provisionsrätt. Av utredningen framkommer att en tvist har uppstått i efterhand mellan uppdragsgivaren och mäklaren vad avser provisionsrätten.

Fastighetsmäklarinspektionen anser att mäklaren har brustit i sin skyldighet att utifrån omständigheterna i det enskilda fallet upprätta ett tydligt avtal med begränsad risk för olika tolkningar. Han har underlåtit att säkerställa att parterna har varit införstådda med avtalets innehåll och dess verkningar. Inspektionen bedömer att NN därigenom har åsidosatt sin omsorgsplikt om parterna och god fastighetsmäklarsed. Förseelsen utgör grund för en varning.

Provisionen och handpenningen

Mäklarens rätt till provision

Fastighetsmäklarinspektionen är inte behörig att avgöra tvister om ersättning eller provision för en fastighetsmäklares tjänster. Det är en sak för allmän domstol eller Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN). Däremot kan nämnden pröva om en mäklare, genom att framställa ett uppenbart ogrundat krav på ersättning eller genom sitt agerande i övrigt i samband med en ersättningsfråga, har handlat i strid med god fastighetsmäklarsed.

Kvitteringen av provisionen och utbetalningen av handpenningen

Av förarbeten framgår att mäklarens provisionsrätt är uppskjuten till dess att sådana omständigheter inträffar, vilka har angetts vara en förutsättning för avtalets giltighet (se prop. 1994/955:14 s. 83 med hänvisning till b.la. prop. 1983/84:16 s. 46). Alla villkor som reglerar att överlåtelsens fullbordan eller bestånd förutsätter att en viss händelse inträffar eller inte inträffar ska vara uppfyllda. Fastighetsmäklarnämnden (nuvarande Fastighetsmäklarinspektionen) har tidigare uttalat att så länge möjlighet till återgång av köp av fastighet föreligger enligt särskilt villkor i ett köpekontrakt är mäklaren förhindrad att tillgodogöra sig provision (se beslutet 2009-03-25:1 i årsboken för 2009).

Mäklaren ska verka för att handpenningen deponeras om köpet inte är definitivt bindande när köpekontraktet undertecknas. Inspektionen har tidigare varnat mäklare som har betalat ut handpenningen och lyft provisionen innan det att överlåtelsen har blivit definitivt bindande (jfr inspektionens beslut med dnr 20–0172 och 22–0347).

Av uppdragsavtalet framgår att rätt till provision föreligger om bindande avtal om överlåtelse träffas mellan säljare och köpare och eventuella i avtalet intagna villkor för överlåtelsens fullbordan och bestånd uppfylls.

Av depositionsavtalet framgår att depositionen sker med anledning av att köpets fullbordan eller bestånd har gjorts beroende av ett eller flera villkor i köpekontraktet. Redovisning av handpenningen ska ske så snart det har klarlagts vem av köparen eller säljaren som har rätt till beloppet.

Mäklaren har uppgett att återgångsvillkoret i köpekontraktet saknade betydelse och att depositionsavtalet upprättats med anledning av att köparen hade för avsikt att betala handpenningen i två poster. Inspektionens bedömning har dock parternas skriftliga avtal som utgångspunkt.

Det framgår av utredningen att mäklaren utbetalade handpenningen och lyfte sin provision den 10 maj 2022. Mäklarens uppfattning är att företaget A aldrig prövade köparen för ett godkännande enligt återgångsvillkoret i köpekontraktets tolfte paragraf. Av mäklarens anteckningar framgår att köparen den 31 maj meddelat honom att företaget A inte hade några planer på att skriva kontrakt med köparen. Fastighetsmäklarinspektionen finner att NN har redovisat handpenningen och kvitterat provisionen innan besked inhämtats avseende hur företaget A ställde sig till överlåtelsen. Det var vid utbetalningen av handpenningen och kvitteringen av provisionen fortfarande en öppen fråga om överlåtelsen var definitivt bindande. Fastighetsmäklarinspektionen bedömer att NN genom sitt agerande har åsidosatt god fastighetsmäklarsed. Förseelsen är varningsgrundande.

Påföljd

NN meddelas en varning för att han har åsidosatt sin omsorgsplikt om parterna och god fastighetsmäklarsed vid införandet av återgångsklausulen i köpekontraktet, för att han har åsidosatt sin omsorgsplikt om parterna och god fastighetsmäklarsed vid upprättandet av återgångsavtalet samt för att han har åsidosatt god fastighetsmäklarsed genom att utbetala handpenningen och tillgodogöra sig provisionen innan det kunnat konstateras att överlåtelsen var definitivt bindande.