Klientmedel

En mäklare kan i vissa fall ha hand om pengar och andra tillgångar för någon annans räkning. Dessa medel som mäklaren har hand om för en säljares och en köpares räkning, kallas för klientmedel.

En mäklare som hanterar klientmedel har vissa skyldigheter. Oftast är det handpenningen som lämnas för förvaring hos mäklaren. I vissa fall ska mäklaren göra vad hen kan för att handpenningen ska deponeras.

Handpenning och depositionsavtal

Köparen och säljaren kan komma överens om att köparen ska betala en handpenning vid köpet. En köpare blir ofta inte ägare till den nya bostaden förrän en tid efter kontraktsskrivningen. Mäklaren bör då göra vad hen kan för att en handpenning ska betalas av köparen. Handpenningen är en säkerhet för säljaren om köparen skulle bryta mot kontraktet.

Om det finns ett villkor för köpet eller försäljningen som gör att den inte blir bindande direkt när köpekontraktet skrivs under ställs det särskilda krav på mäklaren. Ett villkor som gör att köpet inte blir bindande direkt kallas svävarvillkor. Ett svävarvillkor kan till exempel handla om att köparen ska godkännas som medlem i bostadsrättsföreningen, att köparen ska få besikta bostaden eller handla om att köparen ska beviljas lån för bostaden.

Klausuler och villkor

När köpet är svävande ska mäklaren göra vad hen kan för att köparen ska betala en handpenning. Om mäklaren ska ta hand om handpenningen krävs en skriftlig överenskommelse mellan säljaren, köparen och mäklaren. Ett sådant avtal kallas depositionsavtal. Avtalet får skrivas under med elektronisk underskrift om den uppfyller tillräckliga krav på säkerhet. Det krävs att det görs med en avancerad elektronisk underskrift enligt EU-förordningen om elektronisk identifiering. Betalningen av handpenningen och depositionen hos mäklaren kan även regleras direkt i köpekontraktet, men det krävs då att även mäklaren undertecknar det.

Hur mäklaren ska hantera klientmedel

Pengar och andra tillgångar som en mäklare får hand om för någon annans räkning ska inte blandas med mäklarens egna tillgångar. Pengarna bör sättas in på ett särskilt konto, ett så kallat klientmedelskonto. Varje mäklare bör ha ett eget klientmedelskonto. Kontot ska bara kunna användas av mäklaren, eventuella fullmaktshavare och firmatecknare.

Mäklaren är personligt ansvarig för de pengar och andra tillgångar som hen har hand om och ska se till att de ger ränta. Medlen ska redovisas.

Tvist om handpenningen

Om både köparen och säljaren vänder sig till mäklaren och begär att få handpenningen, kan mäklaren betala den till länsstyrelsen. För att mäklaren ska anses ha gjort den typen av utbetalning på ett korrekt sätt krävs det att inget av kraven helt går att bortse ifrån. För mäklaren kan det vara viktigt att ta in en bestämmelse i depositionsavtalet som ger hen rätt att hålla kvar handpenningen om parterna inte är överens.

Fastighetsmäklarlag (2021:516)

3 kap. Fastighetsmäklarverksamheten

4 § Om fastighetsmäklaren har tagit emot en handpenning, ska han eller hon snarast överlämna den till säljaren. Detta gäller dock inte om något annat har överenskommits i ett depositionsavtal.

Pengar och andra tillgångar som mäklaren får hand om för någon annans räkning ska hållas skilda från egna tillgångar.

Ett depositionsavtal ska upprättas skriftligen och skrivas under av parterna

5 § Uppdragsavtalet och depositionsavtalet får undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Lag (1944:181) om redovisningsmedel

Vad den som mottagit medel för annan, med skyldighet att redovisa för dem, för sådant ändamål har innestående på räkning i bank eller annorledes håller avskilt skall vara förbehållet huvudmannen, såvitt beloppet avskilts utan dröjsmål. Samma lag vare i fråga om belopp som avskilts senare, om den redovisningsskyldige ej var på obestånd, när beloppet avskildes.

Vad den redovisningsskyldige har omedelbart tillgängligt för att avskiljas vare ock förbehållet huvudmannen, såvitt dröjsmål med avskiljandet ej föreligger.

Är bankräkning eller kassa avsedd för flera huvudmäns medel, njuter de inbördes lika rätt, envar i förhållande till sin redovisningsfordran.

Lag (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet

1 § Vägrar borgenär att mottaga erbjuden betalning av förfallen gäld, som skall erläggas i penningar, eller är på grund av borgenärs bortovaro eller sjukdom eller någon annan av honom beroende omständighet gäldenären hindrad att verkställa betalning av sådan gäld, äge gäldenären fullgöra betalningen genom att för borgenärens räkning nedsätta beloppet hos länsstyrelsen.

Lag samma vare, där gäldenären ej vet eller bör veta vem som är borgenär, så ock där ovisshet råder om vem av två eller flera som är rätt borgenär samt gäldenären icke skäligen kan anses pliktig att på eget äventyr bedöma, till vilken av dem betalningen skall erläggas. Lag (1981:804).

2 § Den som vill nedsätta penningar till betalning av gäld har att för länsstyrelsen uppgiva det förhållande, å vilket han grundar sitt anspråk att fullgöra betalningen genom nedsättning.

Vid verkställande av nedsättning åligger det ock gäldenären att angiva de omständigheter, som kunna vara erforderliga till förebyggande av misstag vid det nedsatta beloppets utbetalande. Sker det ej, och varder i följd därav beloppet betalt till annan än rätt borgenär, må gäldenären ej åberopa nedsättningen till befrielse från skulden. Lag (1981:804).

3 § Om verkställd nedsättning har gäldenären att, så vitt ske kan, ofördröjligen underrätta borgenären eller, i händelse flera kunna antagas göra anspråk på det nedsatta beloppet, en var av dem.
Underlåtes det, svare gäldenären för förlust, som därigenom uppstår.

4 § Gäldenären stånde fritt att vid nedsättningen förbehålla sig rätt att återtaga det nedsatta beloppet.

Varder nedsatt belopp återtaget, vare så ansett som om nedsättning icke ägt rum.

5 § Har någon, till vars förmån nedsättning skett, hos länsstyrelsen givit till känna att han gör anspråk på nedsatt belopp, må gäldenären ej utan hans samtycke göra gällande förbehåll som i 4 § sägs, med mindre anspråket ogillats genom dom som äger laga kraft. Lag (1981:804).

6 § Har nedsättning föranletts av ovisshet om vem av två eller flera som är rätt borgenär, må länsstyrelsen icke utan att de äro därom ense till någon av dem utbetala det nedsatta beloppet, förrän genom dom i rättegång, som en av dem anhängiggjort mot den andre eller de övriga, eller genom förlikning eller på annat sätt blivit slutgiltigt avgjort vem som är rätt borgenär. Lag (1981:804).

7 § Är det nedsatta beloppet fortfarande innestående tio år efter nedsättningen och finns det inte anledning att anta att frågan om rätten till beloppet är beroende på prövning, får gäldenären lyfta beloppet, även om inte förbehåll har gjorts enligt 4 §. Gäldenären skall dock anmäla sig inom ett år. I annat fall tillfaller beloppet staten. Lag (1981:135).

8 § Medel som är nedsatta hos länsstyrelsen skall genast placeras på ett räntebärande konto. Detta behöver dock inte ske, om det kan antas att utbetalning kommer att göras inom två veckor från det att medlen sattes ned.

Räntan skall betalas till den som får lyfta beloppet. Lag (1994:510).

9 § Bestämmelserna i 7 § och 8 § andra stycket tillämpas också i andra fall när medel enligt författning har betalts in till en myndighet för att utges till den som är berättigad till medlen.
Beloppet skall dock alltid stå inne så länge rätten till det är beroende av en framtida händelse.

Rätten att efter den tid som anges i 7 § lyfta inbetalda medel tillkommer den som har gjort inbetalningen eller, när medel har tagits ut genom en exekutiv förrättning, den som förrättningen har ägt rum hos. Lag (1994:510).

9 a § Ett beslut av länsstyrelsen får överklagas till tingsrätten på den ort där länsstyrelsen finns. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt denna lag. Lag (2012:76).

10 § Om det i annan lag har meddelats någon bestämmelse som avviker från vad som föreskrivs i denna lag, gäller den bestämmelsen. Lag (1981:135).

Vanliga frågor om klientmedel

Måste handpenningen deponeras hos mäklaren?

Nej, men handpenningen kan deponeras hos mäklaren om köparen, säljaren och mäklaren kommer överens om det i ett särskilt depositionsavtal. I en del situationer har mäklaren en skyldighet att ta upp frågan om deposition med parterna, främst om köpet inte blir giltigt förrän vissa villkor är uppfyllda.
Får mäklaren behålla handpenningen som sin provision?

Mäklaren bör avtala med sin uppdragsgivare om när ersättningen ska betalas till mäklaren. En överenskommelse om när mäklaren ska få sin ersättning kan tas upp i uppdragsavtalet. Läs mer på sidan om provision.