Beslut

Sammanfattning

Prövning av företagets åtgärder enligt penningtvättsregelverket. Prövningen har omfattat en bedömning av om företaget har uppfyllt sin skyldighet att ha en dokumenterad allmän riskbedömning samt att ha dokumenterade rutiner och riktlinjer för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionen meddelar fastighetsmäklarföretaget NN en varning.

Fastighetsmäklarinspektionen beslutar att NN ska betala en sanktionsavgift om 600 000 kr.

Ärendet

Fastighetsmäklarinspektionen beslutade den 11 juni 2025 att inleda en tematisk granskning avseende mäklarföretagens allmänna riskbedömningar samt rutiner och riktlinjer beträffande åtgärder för kundkännedom, övervakning och rapportering samt behandling av personuppgifter. Syftet är att kontrollera om företagen uppfyller de skyldigheter som finns avseende dessa handlingar enligt lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. NN är ett av de företag som omfattas av granskningen.

Företaget har förelagts att ge in den allmänna riskbedömning samt de rutiner och riktlinjer som var gällande den 23 juni 2025. NN har till inspektionen gett in företagets allmänna riskbedömning, risklista, åtgärdslista, rutiner och riktlinjer samt en sammanfattning av den allmänna riskbedömningen.

Handlingarna

Fastighetsmäklarinspektionen har i detta ärende endast granskat handlingarna utifrån inriktningen på den tematiska tillsynsinsatsen. Dokumentens innehåll i övrigt har alltså inte ingått i granskningen.

I handlingarna har följande uppmärksammats.

Allmän riskbedömning

Företagets allmänna riskbedömning är godkänd den 12 mars 2025 av BB. Till den allmänna riskbedömningen återfinns också två bilagor som benämns som risklista och åtgärdslista. Dokumentet inleds med en kortfattad beskrivning av verksamheten. Där framgår på vilken ort verksamheten bedrivs, att det är fem registrerade fastighetsmäklare verksamma i företaget samt vad mäklarföretagets omsättning uppgick till under räkenskapsår 2022, 2023 och 2024. Därefter följer en beskrivning av bakgrund, omfattning och metod. Dokumentet är sedan uppdelat i två olika delar, en för penningtvätt och en för terrorfinansiering. De respektive avsnitten inleds med en kort presentation av de övergripande resultaten av inneboende risker, kontroller och kvarvarande risker för respektive kategori. Resultatet presenteras i form av en tabell som är uppdelad utifrån fysiska personer och juridiska personer. De två delarna, penningtvätt respektive terrorfinansiering, är i sin tur uppdelad utifrån följande fem riskkategorier.

Kunder

Produkter

Transaktioner

Kanaler

Geografier

Under avsnittet penningtvätt inleds respektive riskkategoriavsnitt med en eller ett fåtal exempel på risker kopplade till den aktuella riskkategorin. Exemplen beskrivs generellt utan koppling till företaget. Därefter kommer följande hänvisning.

I bilagan ”Risklista” återfinns samtliga relevanta riskindikatorer och i bilagan ”Åtgärdslista” återfinns alla relevanta kontroller.

Därefter kommer en kort beskrivning av mer verksamhetsspecifika förutsättningar innan varje avsnitt avslutas med en tabell, uppdelad utifrån fysiska och juridiska personer. Tabellen visar ett värde utifrån inneboende risk, kontroller och kvarvarande risk.

Under avsnittet kunder framgår exempelvis under den verksamhetsspecifika delen att företagets kunder företrädesvis kommer från Sverige samt främst består av privatpersoner/juridiska personer som säljer/söker bostad/fritidshus. Det förekommer endast undantagsvis att privatpersoner säljer/köper objekt i spekulationssyfte. Vidare framgår att för hantering av kundkännedomsåtgärder så använder mäklarföretaget ett digitalt kundkännedomssystem.

Under avsnittet produkter framgår att de tjänster som tillhandahålls är fastighetsförmedling och värdering. Tjänsten fastighetsförmedling omfattar även riskerna kopplade till begränsade förmedlingsuppdrag, d.v.s. skrivuppdrag. Under den verksamhetsspecifika delen framgår hur många förmedlingar och skrivuppdrag som företaget har genomfört under de senaste tre åren, hur stor andel som utgör nyproducerade objekt samt att de förmedlade objekten främst består av bostadsrätter, villor och fritidshus.

Avsnittet transaktioner börjar med en generell beskrivning av några risker kopplade till transaktioner, där nämns exempelvis när värdering eller slutpris markant avviker från ett normalt marknadsvärde, när betalning sker på ett ovanligt sätt eller att mäklarens klientmedelskonto utnyttjas på olika sätt. Under den verksamhetsspecifika delen framgår att varje mäklare har ett eget klientmedelskonto som de kan se men ej disponera över och som uteslutande används för deponering av handpenning. Endast två på företaget har behörighet att disponera kontona.

Av avsnittet kanaler framgår att de flesta kundrelationer uppstår vid ett fysiskt möte mellan kund och mäklare. Endast undantagsvis uppstår kundrelationer på distans.

Under avsnittet geografier framgår att företaget främst förmedlar objekt som är belägna i kommun A och kommun B, undantagsvis kan objekt i närliggande kommuner förekomma. I mäklarföretagets område förekommer ett utsatt område, där det endast förekommer hyresrätter varpå förmedling av objekt inte är aktuellt i det området.

Avsnittet terrorfinansiering är uppbyggt på samma sätt som avsnittet penningtvätt. Där återfinns dock ingen beskrivning av verksamhetsspecifika förutsättningar eller risker.

Risklista

Bilagan risklista är godkänd av BB den 12 mars 2025. I risklistan återfinns de riskindikatorer som har bedömts relevanta för företaget uppdelat på fysiska och juridiska personer under respektive riskkategori. Riskerna presenteras i tabeller där varje risk klassas utifrån en siffra mellan 1-4 för inneboende risk, kontroll och kvarvarande risk.

Åtgärdslista

Bilagan åtgärdslistan är godkänd av BB den 12 mars 2025. Av åtgärdslistan framkommer ett antal kontroller som utförs uppdelat utifrån fysiska och juridiska personer. Efter varje kontroll följer en siffra som motsvarar vilket värde företaget har angett hur effektiv kontrollen är. Därefter anges ett värde för kontrollens styrka efterföljt av ett värde för effekten av kontrollen.

Av listan går att utläsa att företaget har uppgett att ett flertal av kontrollerna kan förbättras. Det gäller bland annat kontroll av identifiering av verklig huvudman, utökade åtgärder för kundkännedom, kontroll av äkthet av handlingar samt att all personal har genomgått relevant utbildning.

Rutiner och riktlinjer

Företagets rutiner och riktlinjer saknar såväl datum som underskrift. Rutinerna och riktlinjerna består av fem olika områden, kundkännedom, övervakning, rapportering, behandling av personuppgifter samt intern kommunikation och utbildning.

Av det första avsnittet framgår att identifiering av alla kunder såväl privatpersoner som företag sker innan affärsförbindelse ingås, det vill säga innan kontraktsskrivning.

Det framgår vidare att ett digitalt kundkännedomsprogram används för att inhämta och dokumentera information om kundens identitet, verklig huvudman, syftet med affären samt riskbedömning. För företag kontrolleras registreringsbevis, ägarstruktur (verklig huvudman) och eventuell politisk utsatt person (PEP). Kunden riskklassificeras automatiskt genom kundkännedomsprogrammet som låg normal eller hög risk. Vid hög risk genomförs en fördjupad kundkännedom enligt lagkrav med särskild dokumentation.

Det andra avsnittet avser övervakning. Där framgår bland annat att vid avvikelsehantering så ska händelsen dokumenteras samt att mäklarna ansvarar för manuell övervakning av affärer genom hela förmedlingsprocessen.

Övriga tre avsnitt behandlar kortfattat vad som gäller vid rapportering vid misstanke om penningtvätt, hur företaget behandlar personuppgifter samt att AML-ansvarig säkerställer att all personal har kännedom om rutinerna och genomgår årlig utbildning inom penningtvättslagstiftningen.

Årsredovisning

Av årsredovisningen avseende räkenskapsår 2024-01-01 – 2024-12-31 framgår att företagets nettoomsättning för perioden var 11 687 001 kr samt att företaget hade övriga rörelseintäkter med 401 202 kr.

Fastighetsmäklarinspektionens bedömning

Fastighetsmäklarföretagets allmänna skyldigheter

Enligt 3 kap 2 § fastighetsmäklarlagen ska ett fastighetsmäklarföretag verka för att fastighetsmäklare som bedriver verksamhet i mäklarföretaget följer god fastighetsmäklarsed.

Fastighetsmäklarföretagets skyldigheter enligt penningtvättsregelverket

Av 4 kap. 1 § fastighetsmäklarlagen följer att Fastighetsmäklarinspektionen ska utöva tillsyn enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag. I 4 kap. 4 § fastighetsmäklarlagen anges att Fastighetsmäklarinspektionen ska meddela påföljd för ett mäklarföretag som överträder en bestämmelse i penningtvättslagen och därtill meddelade föreskrifter.

Penningtvättslagens syfte är att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Lagen gäller för bland annat fysiska och juridiska personer som driver verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag enligt fastighetsmäklarlagen. Verksamhetsutövaren ska anpassa sina åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism efter riskerna. Detta kallas för det riskbaserade förhållningssättet.

I rapporten ”Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2020/2021” (Polismyndigheten, april 2021) slås det fast att den sammantagna sektorsrisken för penningtvätt inom fastighetsmäklarbranschen bedöms vara betydande.

Den allmänna riskbedömningen av verksamheten

Ett fastighetsmäklarföretag ska göra en bedömning av hur de produkter och tjänster som tillhandahålls i verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker (en allmän riskbedömning). Vid den allmänna riskbedömningen ska det särskilt beaktas vilka slags produkter och tjänster som tillhandahålls, vilka kunder och distributionskanaler som finns och vilka geografiska riskfaktorer som föreligger. Hänsyn ska också tas till uppgifter som kommer fram vid företagets rapportering av misstänkta aktiviteter och transaktioner samt till information om tillvägagångssätt för penningtvätt och finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter som myndigheter lämnar (2 kap. 1 § penningtvättslagen).

Omfattningen av den allmänna riskbedömningen ska bestämmas med hänsyn till företagets storlek och art och de risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan antas föreligga. Den allmänna riskbedömningen har stor betydelse för flertalet åtgärder i penningtvättslagen och ska utformas så att den kan läggas till grund för företagets rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den spelar en viktig roll när enskilda kunder ska riskbedömas och ska också beaktas när företaget avgör omfattning och inriktning på övervakningen av aktiviteter och transaktioner (se prop. 2016/17:173, s. 511). Den allmänna riskbedömningen ska dokumenteras och hållas uppdaterad (2 kap. 2 § penningtvättslagen). Enligt 5 § i Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter (KAMFS 2021:3) ska den allmänna riskbedömningen utvärderas minst en gång per år och uppdateras vid behov.

Riskbedömningen ska utformas så att den kan ligga till grund för övriga rutiner, riktlinjer och åtgärder som företaget ska vidta för att leva upp till bestämmelserna i penningtvättslagen. Det innebär att den ska vara verksamhetsanpassad och adekvat.

Fastighetsmäklarinspektionen kan först och främst konstatera att företagets allmänna riskbedömning är svårtydd. Det saknas tillräckliga förklaringar till hur tabellerna ska tydas och hur riskerna har bedömts för att en verksamhetsutövare enkelt ska kunna förstå vilka som är företagets främsta risker att utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism, hur stor risken är samt hur man kommit fram till detta.

Vidare är inspektionens bedömning att bolagets allmänna riskbedömning är bristfällig i flera avseenden. De risker som beskrivs i såväl den allmänna riskbedömningen som i bilagan risklista är generellt beskrivna, och avser risker som är gemensamma för samtliga mäklare i Sverige och inte verksamhetsspecifika risker. De verksamhetsspecifika uppgifter som företaget har angett i den allmänna riskbedömningen har inte kopplats ihop med de generella risker som beskrivs. Detta medför att det är svårt att utläsa vilka verksamhetsspecifika risker som finns i företaget. Redogörelsen för bolagets tjänster är exempelvis inte tillräckligt specifik för att företaget i följande steg i sin riskbedömning på ett tillfredställande sätt ska kunna bedöma hur respektive tjänst kan utnyttjas i aktuella syften och hur stor risken är för att detta ska ske, relaterat till respektive tjänst. Företaget uppger att företagets tjänster består av fastighetsförmedling och värdering. I tjänsten fastighetsförmedling ingår även begränsade förmedlingsuppdrag d.v.s. skrivuppdrag. Inspektionen är av uppfattningen att tjänsten skrivuppdrag i stora delar skiljer sig från ett fullständigt förmedlingsuppdrag i flera avseenden. Mäklarens roll i de båda tjänsterna skiljer sig exempelvis i varaktighet, tillvägagångssätt och omfattning. Inspektionen anser därför att tjänsterna ska riskbedömas var för sig för att ge en tillförlitlig bild av riskerna. Under avsnittet produkter framgår det också att de objekt som förmedlas främst avser bostadsrätter, villor och fritidshus och att ca. fem procent av dessa avser nyproducerade objekt. Av sammanfattningen till den allmänna riskbedömningen framgår att riskbedömningen bland annat tar hänsyn till vilka objektstyper som företaget förmedlar. Det framgår dock ingenstans i den allmänna riskbedömningen att en analys har gjorts av de respektive objektstyperna huruvida de eventuellt är förknippade med olika nivå av risk. Det framgår inte heller hur många av de förmedlade objekten som avser respektive objektstyp.

Vid bedömningen av hur en verksamhetsutövares produkter och tjänster kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och hur stor risken är för att det sker, ska företaget särskilt beakta vilka kunder som finns. Med kundriskfaktorer avses bland annat sådana omständigheter som ska beaktas vid riskklassificeringen enligt 2 kap. 4 och 5 §§ penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173:510). Bestämmelserna anger omständigheter som kan tyda på låg respektive hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism, däribland exempelvis risker kopplade till olika typer av kunder och olika ägarstrukturer samt var kunderna har sin hemvist och risker förknippade med dessa. Av den allmänna riskbedömningen framgår det att företagets kunder består av privatpersoner och juridiska personer och att dessa företrädesvis kommer från Sverige. Det framgår inte hur vanligt förekommande de olika kundgrupperna är och inte heller vilken typ av juridiska personer som förekommer som kunder eller att de skulle vara förknippade med olika risker. Inspektionen ställer sig frågande till att exempelvis ett dödsbo, ett aktiebolag eller en stiftelse är förknippade med samma typ av risker. Det framgår inte heller att det gjorts någon särskild analys av de utlandskunder som förekommer eller vilka länder de kommer ifrån. Denna kategori hade därför behövt specificeras och analyseras närmare utifrån de olika kundgrupperna för att ge en rättvisande bild av de respektive riskerna. Företaget har därmed inte gjort en tillräcklig kartläggning och analys av sina kunder.

Vid den allmänna riskbedömningen ska hänsyn även tas till vilka distributionskanaler och geografiska riskfaktorer som finns med vilket exempelvis avses riskfaktorer relaterade till förhållandena i de länder där företagets tjänster faktiskt erbjuds eller där företagets kunder är baserade (prop. 2016/17:173 s. 510).

Vad gäller företagets distributionskanaler framgår det endast att de flesta kundrelationer uppstår vid ett fysiskt möte mellan kund och mäklare. Kundrelationer som uppstår på distans förekommer endast undantagsvis. Det framgår ingen vidare identifiering, analys eller bedömning av företagets distributionskanaler eller vilka risker de utgör för att verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vad avser geografiska risker lämnas i den allmänna riskbedömningen endast kortfattad information av att företaget främst förmedlar objekt i två olika kommuner och endast undantagsvis i närliggande kommuner. Det konstateras närmare att inom verksamhetsområdet förekommer ett utsatt område men att det där endast förekommer hyresrätter varpå någon förmedling av objekt inte är aktuell inom benämnt område. Det saknas helt uppgift om var köparna till objekten är baserade, exempelvis finns ingen analys över om risknivån påverkas av om köparna kommer från det inom verksamhetsområdet utsatta området eller från andra delar av Sverige.

Fastighetsmäklarinspektionen anser att företaget inte i tillräcklig utsträckning har beaktat de geografiska riskfaktorerna på det sätt som krävs enligt kraven i 2 kap. 1 § penningtvättslagen.

Sammanfattningsvis kan inspektionen konstatera att företaget inte har anpassat den allmänna riskbedömningen efter den egna verksamheten i tillräckligt stor utsträckning. Detta genom att exempelvis inte tillräckligt utförligt analysera företagets olika produkter och tjänster eller olika typer av kundkategorier var för sig. Det medför att det är svårt att utläsa vilka verksamhetsspecifika risker som finns i företaget. Företaget har därmed åsidosatt sina skyldigheter enligt 2 kap. 1 § andra stycket penningtvättslagen.

Inspektionen ifrågasätter vidare att företaget i detta fall har förstått sin egen riskbedömning och syftet med den med bakgrund i att företaget inte har nämnt något om de största kvarvarande riskerna enligt sin egen allmänna riskbedömning i sina rutiner och riktlinjer.

Rutiner och riktlinjer

Ett fastighetsmäklarföretag ska även ha dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende sina åtgärder för kundkännedom, övervakning och rapportering och för behandling av personuppgifter. Rutinerna och riktlinjerna ska fortlöpande anpassas efter nya och förändrade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. Omfattningen och innehållet ska bestämmas med hänsyn till fastighetsmäklarföretagets storlek, art och riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism som har identifierats i den allmänna riskbedömningen (2 kap. 8 § penningtvättslagen). Enligt 11 § i Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter (KAMFS 2021:3) ska rutinerna utvärderas regelbundet, minst en gång per år, och uppdateras vid behov.

Vid genomförandet av ett riskbaserat förhållningssätt är en verksamhetsutövares rutiner och riktlinjer av mycket stor betydelse. De interna rutinerna ersätter i praktiken till stor del sådana detaljerade bestämmelser i lag eller föreskrifter som ger tydliga och detaljerade handlingsregler. Penningtvättslagen sätter således i viktiga avseenden endast ramarna för verksamhetsutövarens skyldigheter och ramarna måste fyllas med ett innehåll som är begripligt, situationsanpassat och tillämpbart genom verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer. Riktlinjerna kan bland annat avse ID-kontroller, frågeformulär för situationer som kräver skärpta kundkännedomsåtgärder och rutiner för hur avvikelser ska uppmärksammas, analyseras och vid behov rapporteras till Polismyndigheten. Det ska vara tydligt för verksamhetsutövaren vilka åtgärder som ska vidtas i olika situationer (prop. 2016/17:173 s. 212 f.).

Fastighetsmäklarinspektionen kan först och främst konstatera att företagets rutiner och riktlinjer saknar såväl datum som underskrift, vilket inte är förenligt med 11 § i Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter (KAMFS 2021:3) som anger att rutinerna ska utvärderas regelbundet, minst en gång per år, och uppdateras vid behov och att datumet ska dokumenteras.

Riskbedömningen av företagets kunder och innehållet i de rutiner och riktlinjer som verksamhetsutövaren har att upprätta för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism ska återspegla de risker som identifierats i den allmänna riskbedömningen. Oaktat att inspektionen bedömt att företaget inte i tillräcklig utsträckning har anpassat den allmänna riskbedömningen efter den egna verksamheten och därmed också till viss del har saknat förutsättningar för att ta fram verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer för att motverka att företaget utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism, har inspektionen granskat företagets rutiner och riktlinjer. Av företagets rutiner och riktlinjer bör det framgå vilka risker som har identifierats i verksamheten och hur dessa ska bemötas. Av företagets rutiner och riktlinjer går det inte utläsa någon koppling till företagets allmänna riskbedömning. I den allmänna riskbedömningens bilaga risklista går det bland annat att utläsa att de största kvarvarande riskerna är kopplade till tjänsten fastighetsförmedling för såväl fysiska som juridiska personer. De största kvarvarande riskerna i företaget kopplade till transaktioner är utnyttjande av klientmedelskontot eller försäljningar där dokumentation saknas för kostnader för byggnation och renoveringar. Trots detta nämns dessa risker överhuvudtaget inte i företagets rutiner och riktlinjer. Det finns exempelvis inte några rutiner över hur exempelvis klientmedelskontot ska hanteras eller hur olika typer av förmedlingsuppdrag ska hanteras. Företagets rutiner och riktlinjer hanterar och motverkar således inte de risker som har identifierats i den allmänna riskbedömningen.

Av den allmänna riskbedömningen går det också att utläsa att företagets kunder företrädesvis kommer från Sverige men att det även förekommer utlandskunder. Trots detta finns det inga rutiner över hur kunder från utlandet ska hanteras.

Vidare kan inspektionen konstatera att företagets rutiner och riktlinjer är väldigt kortfattade. Genom att ta del av företagets rutiner och riktlinjer ska det vara tydligt för verksamhetsutövaren vilka åtgärder som ska vidtas i olika situationer. Företagets rutiner och riktlinjer saknar såväl beskrivningar över olika situationer som hur verksamhetsutövarna ska agera. Exempelvis anges under avsnittet riskklassning att vid hög risk görs fördjupad kundkännedom enligt lagkrav med särskilt dokumentation. Det framgår inte vad som utgör hög risk, det framgår inte heller vad det innebär med en fördjupad kundkännedom eller på vilket sätt den ska göras. Det är inte heller tydligt vad som avses med särskild dokumentation. Av rutinerna och riktlinjerna saknas exempelvis också information angående vilka underlag som bör inhämtas i olika situationer, hur man ska inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art, frågeformulär för situationer som kräver skärpta kundkännedomsåtgärder samt hur pågående uppdrag och enstaka transaktioner ska övervakas.

Företagets rutiner och riktlinjer är inte bara bristfälliga, de innehåller också direkta felaktigheter. Under avsnittet kundkännedom anges att alla kunder, såväl privatpersoner som företag identifieras före det att affärsförbindelse ingås, dvs. innan kontraktsskrivning. En affärsförbindelse anses ingås redan när uppdragsavtalet skrivs under. Kundkännedom av säljaren ska därför göras redan innan uppdragsavtalet skrivs under. Det framgår också av rutinerna att för företag kontrolleras bland annat verklig huvudman och person i politisk utsatt ställning (PEP). Det framgår inte att verklig huvudman och PEP ska kontrolleras för alla företagets kunder, dvs även för fysiska personer. Utöver detta framgår det inte heller på vilket sätt verklig huvudman eller PEP ska kontrolleras eller hur verksamhetsutövaren ska agera om det förekommer en verklig huvudman eller en person i politisk utsatt ställning.

Av företagets rutiner och riktlinjer framgår att företaget använder sig av ett digitalt system för att inhämta och dokumentera information om kundens identitet, verklig huvudman, syftet med affären samt riskbedömning. Det framgår vidare att kunden riskklassificeras automatiskt via systemet till låg, normal eller hög risk. Det framgår inte vad som ska dokumenteras eller hur länge det ska bevaras. Det framgår inte heller hur systemet gör sin riskklassificering, vilka parametrar som påverkar eller vad som kan utläsas av klassificeringen mer än låg, medel, respektive hög risk.

Anmärkningsvärt är också att i bilagan till den allmänna riskbedömningen benämnd åtgärdslista framgår ett antal kontroller som företaget gör för att minska risken för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessa kontroller har företaget också själva skattat utifrån hur effektiva de bedöms vara, där kontroller som inte är bedömda som 4.0 har potential att kunna förbättras. Ett flertal av de kontroller som utförs enligt åtgärdslistan finns inte upptagna i företagets rutiner och riktlinjer. Särskilt anmärkningsvärt är att inte ens för de kontroller som företaget uppgett kan förbättras som exempelvis identifiering av verklig huvudman samt kontroll av äkthet av ID-handlingar finns det tydliga rutiner eller riktlinjer trots att företaget uppenbart har identifierat att kontrollen kan förbättras för att reducera risken för att utnyttjas för penningtvätt och terrorfinansiering.

Sammanfattningsvis kan konstateras att företagets rutiner och riktlinjer är så bristfälliga att företagets förståelse för deras skyldigheter enligt penningtvättslagstiftningen starkt kan ifrågasättas. Företagets rutiner och riktlinjer är varken utformade för att motverka de risker som har identifierats i företagets allmänna riskbedömning eller tillräckliga för att omhänderta risker. Rutinerna och riktlinjerna saknar flera väsentliga delar och beskriver inte hur verksamhetsutövarna ska agera i olika situationer eller vilka åtgärder som ska vidtas. Den vägledande funktionen av företagets rutiner och riktlinjer är starkt begränsad. Detta medför att en enskild mäklare genom företagets rutiner och riktlinjer inte ges rätt förutsättningar att vidta nödvändiga åtgärder för att motverka att företaget utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Vilket innebär att de bristfälliga rutinerna bidrar till att företaget har löpt en ökad risk för att verksamhetens tjänster utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Sammantagen bedömning

Företaget visar en bristande förståelse för sina skyldigheter enligt penningtvättslagen. Detta genom att inte i tillräcklig omfattning anpassa den allmänna riskbedömningen efter sin egen verksamhet och inte utgå från företagets identifierade risker vid utformningen av företagets rutiner och riktlinjer. Företagets rutiner och riktlinjer är utöver att de saknar koppling till den allmänna riskbedömningen så bristfälliga att de inte ger företagets verksamma mäklare förutsättningar att vidta nödvändiga åtgärder för att motverka att företaget utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket har medfört att företaget har löpt en markant ökad risk att utnyttjas för sådana ändamål. Fastighetsmäklarinspektionen finner att företaget genom dessa brister har åsidosatt sina skyldigheter enligt penningtvättslagen.

Val av ingripande

Fastighetsmäklarinspektionen ska återkalla registreringen för ett fastighetsmäklarföretag som överträder en bestämmelse i penningtvättslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Om det kan anses tillräckligt, får inspektionen i stället för att återkalla registreringen, meddela en varning eller en erinran. Om förseelsen är ringa, får inspektionen enligt 4 kap. 4 § 1 st. p. 4 och 2 st. fastighetsmäklarlagen avstå från att meddela en påföljd.

Fastighetsmäklarinspektionen får enligt 4 kap. 6 § fastighetsmäklarlagen besluta att ett fastighetsmäklarföretag som meddelas en varning eller en erinran för en överträdelse även ska betala en sanktionsavgift.

Omständigheter som ska beaktas vid en bedömning av om ett mäklarföretag ska betala en sanktionsavgift är hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar. I försvårande riktning ska beaktas om fastighetsmäklarföretaget tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning ska beaktas om mäklarföretaget i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat utredningen och om mäklarföretaget snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra sedan den anmälts till eller påtalats av Fastighetsmäklarinspektionen i enlighet med 4 kap. 8 § fastighetsmäklarlagen.

En sanktionsavgift ska som högst fastställas till det högsta av två gånger den vinst som har gjorts till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller till ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro. En sanktionsavgift får inte bestämmas till lägre belopp än 5 000 kronor. Vid bestämmande av sanktionsavgiftens storlek ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 4 kap. 8 § fastighetsmäklarlagen, samt till den berördes finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som har gjorts till följd av överträdelsen (4 kap. 9 § fastighetsmäklarlagen).

De i lagtexten angivna omständigheterna att beakta vid bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek är endast exemplifierande (prop. 2016/17:173 s. 411). Som en allmän utgångspunkt bör sanktionsavgiften stå i proportion till överträdelsens allvarlighet (prop. 2016/17:173 s. 556). Sanktionsavgiftens storlek ska också stå i relation till verksamhetsutövarens storlek och omsättning (prop. 2016/17:173 s. 403 f.). Med finansiell ställning avses exempelvis verksamhetsutövarens årsomsättning, men även andra faktorer, som till exempel ett utdömt skadestånd eller ålagd företagsbot, bör kunna beaktas (prop. 2016/17:173 s. 556).

Fastighetsmäklarinspektionen har i tidigare beslut prövat liknande förseelser och därvid meddelat de berörda företagen en varning samt ålagt företagen att betala en sanktionsavgift (se inspektionens beslut med dnr 23–0562, 24–0247, 24–0528, och 25–1090). Beslutet i 24-0528 har fastställts av Förvaltningsrätten i Karlstad genom dom i mål nr 455-25, vilken vunnit laga kraft. De andra besluten är överklagade och inte avgjorda slutligt ännu. Fastighetsmäklarinspektionen ser inte skäl att avvika från de tidigare gjorda bedömningarna i dessa ärenden och som hittills i ett fall fastställts av domstol.

Fastighetsmäklarinspektionen bedömer att NN, till följd av de allvarliga överträdelser av centrala delar av penningtvättsregelverket som företaget har begått, har löpt en ökad risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Överträdelserna motiverar en varning. Av samma skäl finns anledning att besluta om en sanktionsavgift.

Överträdelsernas karaktär är sådana att det inte går att fastställa den vinst som mäklarföretaget har gjort till följd av dem. Fastighetsmäklarinspektionens utredning visar att företaget saknar en verksamhetsanpassad och tillräckligt specifik allmän riskbedömning samt innehar bristfälliga rutiner och riktlinjer. Bristerna tyder också på att företaget saknar en grundläggande förståelse för sina skyldigheter enligt penningtvättslagstiftningen. Inspektionen bedömer överträdelserna som allvarliga varpå sanktionsavgiften därför ska bestämmas till ett kännbart belopp. Överträdelserna har vidare begåtts i en verksamhet som typiskt sett löper en betydande risk för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vid en sammantagen bedömning, då särskilt företagets finansiella ställning samt överträdelsernas art och allvarlighet har beaktats, bestämmer Fastighetsmäklarinspektionen sanktionsavgiften till 600 000 kr.

Fastighetsmäklarföretaget NN ska således meddelas en varning samt betala en sanktionsavgift om 600 000 kronor.

Tillsynsärendet avslutas genom detta beslut. Mäklarföretagets skyldighet att upprätta en allmän riskbedömning samt rutiner och riktlinjer som efterlever penningtvättsregelverket kvarstår emellertid. Fastighetsmäklarinspektionen kan komma att följa upp att verksamheten följer penningtvättsregelverket genom nya tillsynsinitiativ.

Information

Sanktionsavgiften tillfaller staten och faktureras av Fastighetsmäklarinspektionen efter att beslutet vunnit laga kraft.