Beslut

Sammanfattning

Prövning av om fastighetsmäklarföretaget har uppfyllt sin skyldighet att ha en dokumenterad allmän riskbedömning samt dokumenterade rutiner och riktlinjer för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Därefter en prövning av sanktionsavgiftens storlek.

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionen meddelar fastighetsmäklarföretaget A en varning.

Fastighetsmäklarinspektionen beslutar att fastighetsmäklarföretaget A ska betala en sanktionsavgift om 140 000 kronor.

Ärendet

Fastighetsmäklarinspektionen beslutade den 11 juni 2025 att inleda en tematisk granskning avseende mäklarföretagens allmänna riskbedömningar samt rutiner och riktlinjer beträffande åtgärder för kundkännedom, övervakning och rapportering samt behandling av personuppgifter. Syftet är att kontrollera om företagen uppfyller de skyldigheter som finns avseende dessa handlingar enligt lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fastighetsmäklarföretaget A är ett av de företag som omfattas av granskningen.

Företaget har förelagts att ge in den allmänna riskbedömningen samt de rutiner och riktlinjer som var gällande den 23 juni 2025. Fastighetsmäklarföretaget A har gett in handlingar med följande rubriker.

Våra rutiner för kundkännedom och minska risken för penningtvätt, Våra rutiner avseende skydd av anställda mot hot, hämnd eller fientliga åtgärder,
Våra rutiner om utförandet av övervakningsskyldigheten,
Våra rutiner vid lämplighetsprövning av anställda m.fl.,
Checklista hot och obehagliga situationer,
Checklista kundkännedom,
Checklista – utbildning,
Kundkännedom och penningtvätt, samt
Risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism? Var vaksam på varningssignalerna

Fastighetsmäklarinspektionen har tillfört ärendet en årsredovisning för räkenskapsåret 2024.

Handlingarna

Fastighetsmäklarinspektionen har i detta ärende endast granskat handlingarna utifrån granskningen i den tematiska tillsynsinsatsen. Dokumentens innehåll i övrigt har alltså inte ingått i granskningen.

Företaget har gett in nio olika dokument, som innehåller rutiner och riktlinjer, allmän riskbedömning, utbildningsmaterial, informationsblad samt checklistor.

Allmän riskbedömning och rutiner och riktlinjer

Dokumentet ”Våra rutiner för kundkännedom och minska risken för penningtvätt” inkluderar tre olika bilagor och det framgår att senaste revideringen gjordes den 9 oktober 2024. Dokumentet är undertecknat av ställföreträdare för bolaget.

Dokumentet har en innehållsförteckning och är uppdelat i följande delavsnitt.

1. Inledning
2. Ett riskbaserat förhållningssätt och allmän riskbedömning
3. Riskbedömning av kunder
4. Rutiner och riktlinjer
5. Rutiner om åtgärder för att uppnå kundkännedom
6. Rutiner om utförandet av de fortlöpande uppföljningarna av affärsförbindelser.
7. Rutiner om bevarandet av handlingar eller uppgifter om kundkännedom
8. Rutiner om utförandet av granskningsskyldigheten
9. Rutiner om utförandet av rapporteringsskyldigheten till Polismyndigheten
10. Rutiner om bevarandet av uppgifter om granskningar och analyser av transaktioner
11. Meddelandeförbudet

Bilaga 1. Allmän riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
Bilaga 2. Rutiner för att uppnå kundkännedom
Bilaga 3. Varningstecken penningtvätt

Allmän riskbedömning

Den första bilagan till ”Våra rutiner för kundkännedom och minska risken för penningtvätt” har rubriken ”Allmän riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism”. Dokumentet är uppdelat i olika avsnitt.

Tillvägagångssätt för framtagande av allmän riskbedömning

Initialt framgår en beskrivning av hur företaget har gått till väga för att ta fram en riskbedömning samt att riskbedömningen har gjorts med hänsyn till verksamhetens storlek och komplexitet och en analys av kunder, tjänster och andra för verksamheten relevanta faktorer, så som objektstyper och geografisk spridning. Slutligen framgår att detta redovisas i en övergripande generell riskbedömning, där riskerna bedöms som normal, hög eller låg risk och att riskbedömningen ligger till grund för de rutiner som företaget har antagit och tillämpar.

Därefter finns ett avsnitt som benämns ”Metod för riskbedömning”, med en redogörelse för en metod för framtagandet av en allmän riskbedömning. Det framgår bland annat att hot och sårbarhet ska identifieras och analyseras. Därefter framgår att en sannolikhetsbedömning ska göras för och konsekvenserna av att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism, med beaktande av olika faktorer, såsom kunder, målgrupp för produkt, distributionskanaler och geografiska områden.

Kartläggning av risker i verksamheten

Därefter finns ett avsnitt om kartläggning av risker i verksamheten där det framgår vilka tjänster, objektstyper och kundgrupper som finns i verksamheten samt vilka geografiska områden där arbete bedrivs. Under tjänster framgår ”Följande risker finns kopplade till varje tjänst, vilken nivå som risken har (låg, normal, hög) samt hur risken ska hanteras”. Det framgår dock inte någon sådan information i anslutning till tjänster, objektstyper, kundgrupper eller geografiska områden.

Allmän riskbedömning

I anslutning till kartläggningen finns ett avsnitt med rubriken ”Allmän riskbedömning”. Det framgår att risken är normal i den vanligast förekommande affären (sedvanliga bostadsbyten) där finansieringen sker via inhemsk bank och att risken för att använda medel härrör från brottslig verksamhet därmed är begränsad. Därefter framgår att risken är normal vid den vanligast förekommande kundtypen (privatpersoner boende i Sverige) som säljer eller köper en bostad för permanent eller fritidsboende.

Vidare framgår att företaget för att minimera risken har en rutin att vid samtliga överlåtelser/försäljningar skall betalningen ske/gå igenom en svensk bank, även vid kontant betalning (kontanttillträde).

Specifikt identifierade risker

Därefter finns ett avsnitt som benämns ”Specifikt identifierade risker” som bedöms kunna föreligga vid sidan av den generella riskbedömningen. Där framgår två faktorer som medför att risken är hög – när kunden önskar att betala hela eller del av köpeskillingen med kontanter finns risk att medlen härrör från brottslig verksamhet samt att det vid betalning av köpeskilling via överföring från utländsk bank finns svårigheter att kontrollera medlens ursprung. I anslutning till detta framgår att båda riskerna försvinner genom rutinen att betalning och tillträde ska gå via svenska banker. Därefter finns ytterligare en identifierad hög risk – när bulvanförhållande kan föreligga.

Riskbedömningen i varje kundrelation

I detta avsnitt framgår att den individuella riskbedömning som sker i anslutning till det enskilda uppdraget, dokumenteras separat och sparas i akten.

Rutiner och riktlinjer

Dokumentet ”Våra rutiner för kundkännedom och minska risken för penningtvätt” är uppdelat på olika avsnitt där följande framgår.

Inledning

I avsnittet ”Inledning” redogörs syftet med lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det framgår även att fastighetsmäklare är bland de verksamhetsutövare som omfattas av lagen och att de står under tillsyn av Fastighetsmäklarinspektionen samt att inspektionen har bemyndigats att meddela föreskrifter på penningtvättsområdet. Det hänvisas till Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter och allmänna råd (KAMFS 2019:1) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Ett riskbaserat förhållningssätt och allmän riskbedömning

I avsnittet ”Ett riskbaserat förhållningssätt och allmän riskbedömning” framgår allmän information om exempelvis det riskbaserade förhållningssättet och vem som har skyldighet att upprätta den allmänna riskbedömningen. Här finns även en hänvisning till bilaga 1.

Riskbedömning av kunder

Avsnittet ”Riskbedömning av kunder” avser mäklarens skyldighet att bedöma riskprofil hos kunden och detta avsnitt innehåller information om faktorer som kan indikera låg respektive hög risk.

Rutiner och riktlinjer

Avsnittet ”Rutiner och riktlinjer” innefattar allmän information om verksamhetsutövarens skyldighet att ha rutiner och riktlinjer. Där framgår bland annat att för anställda mäklare med fullständig registrering gäller sedan 1 aug 2015 ett krav i lagen att även mäklaren personligen har ansvar för att rutiner och riktlinjer finns i verksamheten. Därutöver finns information om vad som ska framgå av rutinerna och dess syfte.

Rutiner om åtgärder för att uppnå kundkännedom

I avsnitt fem, ”Rutiner om åtgärder för att uppnå kundkännedom” finns allmän information om kundkännedomsåtgärder. Avsnittet är uppdelat i olika delar där det bland annat framgår information om när kundkännedom ska uppnås, åtgärder för att uppnå kundkännedom samt tillämpning av förenklade respektive skärpta åtgärder för kundkännedom. Därutöver finns information om åtgärder för att avgöra om kunden eller dennes verklige huvudman utgör person i politisk utsatt ställning (PEP). I dessa delar finns information om respektive område och det finns även hänvisningar till bilaga 2. I avsnittet med tillämpning av skärpta åtgärder för kundkännedom finns en lista med 23 högriskländer.

Uppföljning av affärsförbindelser, bevarande och granskningsskyldighet

Avsnitten ”Rutiner om utförandet av de fortlöpande uppföljningarna av affärsförbindelser”, ”Rutiner om bevarandet av handlingar eller uppgifter om kundkännedom” innefattar kortfattad allmän information gällande respektive område. I avsnitt åtta ”Rutiner om utförandet av granskningsskyldigheten” framgår åtgärder för granskningsskyldigheten, d.v.s. övervakningen av pågående affärstransaktioner och vad mäklaren ska göra vid eventuella avvikelser på området. Här finns hänvisning till bilaga 3.

Rapporteringsskyldighet, meddelandeförbud och bevarande

Avsnitt nio ”Rutiner om utförandet av rapporteringsskyldigheten till Polismyndigheten” innefattar information om rapporteringsskyldigheten och viss specifik information om vilka åtgärder som mäklaren ska vidta med anledning av detta.

Avsnittet som gäller ”Rutiner om bevarande av uppgifter för granskningar och analyser av transaktioner” innehåller kortfattad information gällande bevarandet av dokumentation på penningtvättsområdet. Det sista avsnittet ”Meddelandeförbudet” innefattar information om att mäklaren inte får röja viss information för kunden.

Bilagor med detaljerade rutiner samt informationsblad

Dokumentets andra bilaga har rubriken ”Rutiner för att uppnå kundkännedom”. Bilagan innehåller följande avsnitt.

Rutiner om utförandet åtgärder för att uppnå kundkännedom
Identitetskontroll
Kontroll av den verkliga huvudmannens identitet
Inhämtande av uppgifter om affärsförbindelsens syfte och art
Person i politiskt utsatt ställning (Politically Exposed Person, PEP)
Rutiner om utförandet av de skärpta åtgärderna för att uppnå kundkännedom”.

Bilaga tre är ett informationsblad från Fastighetsmäklarinspektionen, Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism och polisen.

Övriga dokument med checklista och rutiner

Företaget har därutöver gett in ytterligare dokument med olika rutiner. De har gett in ett dokument som är benämnt ”Våra rutiner avseende skydd av anställda mot hot, hämnd eller fientliga åtgärder”. Dokumentet innehåller risksituationer, information om repressalier, utredning av incidenter, arbetsmiljölagen samt rutiner för situationer som upplevs hotfulla och obehagliga. Det finns även dokument som är benämnda ”Våra rutiner vid lämplighetsprövning av anställda m.fl” och ”Våra rutiner om utförandet av övervakningsskyldigheten”. Företaget har även gett in checklistor avseende kundkännedom, utbildning samt hot och obehagliga situationer

Samtliga dokument är undertecknade av styrelsen och är daterade den 9 oktober 2024.

Utöver dessa dokument har företaget gett in utbildningsmaterial avseende kundkännedom och penningtvätt daterat den 16 oktober 2024.

Årsredovisningen

Av årsredovisningen för räkenskapsåret 2024 framgår bland annat att företagets nettoomsättning för räkenskapsåret uppgick till 2 701 427 kr.

Fastighetsmäklarinspektionens bedömning

Fastighetsmäklarföretagets skyldigheter enligt penningtvättsregelverket

Av 4 kap. 1 § fastighetsmäklarlagen följer att Fastighetsmäklarinspektionen ska utöva tillsyn enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag.

Penningtvättslagens syfte är att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Lagen gäller för bland annat fysiska och juridiska personer som driver verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag enligt fastighetsmäklarlagen. Verksamhetsutövaren ska anpassa sina åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism efter riskerna. Detta kallas för det riskbaserade förhållningssättet.

I rapporten ”Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2020/2021” (Polismyndigheten, april 2021) slås det fast att den sammantagna sektorsrisken för penningtvätt inom fastighetsmäklarbranschen bedöms vara betydande.

Allmän riskbedömning av verksamheten

Ett fastighetsmäklarföretag ska göra en bedömning av hur de produkter och tjänster som tillhandahålls i verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker (en allmän riskbedömning). Vid den allmänna riskbedömningen ska det särskilt beaktas vilka slags produkter och tjänster som tillhandahålls, vilka kunder och distributionskanaler som finns och vilka geografiska riskfaktorer som föreligger. Hänsyn ska också tas till uppgifter som kommer fram vid företagets rapportering av misstänkta aktiviteter och transaktioner samt till information om tillvägagångssätt för penningtvätt och finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter som myndigheter lämnar (2 kap. 1 § penningtvättslagen).

Omfattningen av den allmänna riskbedömningen ska bestämmas med hänsyn till företagets storlek och art och de risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan antas föreligga. Den allmänna riskbedömningen har stor betydelse för flertalet åtgärder i penningtvättslagen och ska utformas så att den kan läggas till grund för företagets rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den spelar en viktig roll när enskilda kunder ska riskbedömas och ska också beaktas när företaget avgör omfattning och inriktning på övervakningen av aktiviteter och transaktioner (se prop. 2016/17:173, s. 511).

Den allmänna riskbedömningen ska dokumenteras och hållas uppdaterad (2 kap. 2 § penningtvättslagen). Enligt 5 § i Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter och allmänna råd (KAMFS 2021:3) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism [vidare benämnt Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter (KAMFS 2021:3)] ska den allmänna riskbedömningen utvärderas minst en gång per år och uppdateras vid behov.

Riskbedömningen ska utformas så att den kan ligga till grund för övriga rutiner, riktlinjer och åtgärder som företaget ska vidta för att leva upp till bestämmelserna i penningtvättslagen. Det innebär att den ska vara verksamhetsanpassad och adekvat.

Bedömningen - allmän riskbedömning

Är företagets allmänna riskbedömning uppdaterad?

Av dokumentet framgår att det uppdaterades i oktober 2024. I det inledande avsnittet i dokumentet ”Rutiner för kundkännedom och minska risken för penningtvätt” hänvisas till Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter och allmänna råd (KAMFS 2019:1), trots att dessa inte är gällande sedan den 1 augusti 2021. Därutöver framgår i avsnitt två i dokumentet och i bilagan allmän riskbedömning att det är mäklaren [inspektionens kursivering] som ska genomföra en allmän riskbedömning och att riskbedömningen beror på omfattningen av mäklarens verksamhet.

Fastighetsmäklarinspektionen gör bedömningen att innehållet i den allmänna riskbedömningen inte är uppdaterat i den omfattning som krävs enligt penningtvättslagen. Företaget har därmed inte uppfyllt sina skyldigheter enligt 2 kap. 2 § andra stycket penningtvättslagen.

Vilken kartläggning och riskbedömning har företaget gjort?

Kartläggning

Kartläggningen av företagets verksamhet - där företagets olika tjänster, objektstyper, kundgrupper och geografiska områden anges - är mycket kortfattad. I anslutning till tjänster framgår ”Följande risker finns kopplade till varje tjänst, vilken nivå som risken har (låg, normal, hög) samt hur risken ska hanteras”. Det går dock inte att utläsa någon form av riskbedömning i anslutning till de tjänster som anges förekomma i företaget. Det finns inte heller någon bedömd risknivå noterad i kartläggningen i anslutning till övriga delar - objektstyper, kundgrupper och geografiska områden. Det framgår inte heller i denna del vilka risker som föreligger eller hur risken ska hanteras. Det kan vidare konstateras att kartläggning av distributionskanaler saknas helt trots detta ska beaktas vid den allmänna riskbedömningen. Att distributionskanaler är en riskfaktor som ska beaktas framgår uttryckligen av 2 kap. 1 § andra stycket i penningtvättslagen och av den metod som redogörs för i företagets allmänna riskbedömning.

Allmän riskbedömning

I avsnittet med rubriken ”Allmän riskbedömning” framgår att företaget bedömer att risken är normal i den vanligast förekommande förmedlingstypen (sedvanliga bostadsbyten) där finansieringen sker via inhemsk bank och att risken för att använda medel härrör från brottslig verksamhet därmed är begränsad. Vidare gör företaget bedömningen att den vanligast förekommande kundtypen (privatpersoner boende i Sverige) som säljer eller köper en bostad för permanent eller fritidsboende har en normal risk. De två identifierade generella riskerna är allmänt hållna och är övergripande för hela fastighetsmäklarbranschen. Det är enligt inspektionens uppfattning inte tillräckligt att göra en bedömning av den vanligast förekommande affären, finansieringen och kundgruppen. Det är särskilt viktigt även analysera situationer som inte är vanligt förekommande för att kunna identifiera riskhöjande faktorer.

I en allmän riskbedömning ska företaget analysera risker kopplade till olika typer av tjänster, objektstyper, kunder, distributionskanaler och geografiska riskfaktorer. Inspektionen vill särskilt framhålla att det inte är tillräckligt att ett företag endast riskbedömer gruppen fysiska personer respektive juridiska personer. En bedömning av riskerna kopplade till olika typer av fysiska- och juridiska personer behöver göras då riskerna kopplade till de olika undergrupperna skiljer sig åt. Det kan vidare konstateras att det inte heller är tillräckligt att - som mäklarföretaget har gjort - endast kartlägga de geografiska områden där arbete i huvudsak bedrivs. De geografiska riskfaktorer som ska beaktas i den allmänna riskbedömningen ska även bland annat omfatta geografiska riskfaktorer kopplade till kunder. I företagets allmänna riskbedömning saknas särskilda riskfaktorer kopplade till företagets verksamhet helt.

Fastighetsmäklarinspektionen anser att företaget inte har gjort en tillräcklig kartläggning och analys av sin egen verksamhet, vilket medför att de inte har identifierat och analyserat de riskfaktorer som är hänförliga till sin egen verksamhet och som ska beaktas vid den allmänna riskbedömningen enligt 2 kap. 1 § andra stycket penningtvättslagen. Inspektionen bedömer att den begränsade riskbedömning som företaget har gjort i denna del är allmänt hållen och otillräckligt underbyggd. Avsnittet allmän riskbedömning är således mycket bristfälligt.

Specifikt identifierade risker

Därefter finns ett avsnitt med specifikt identifierade risker som bedöms kunna föreligga vid sidan av den allmänna riskbedömningen. Där framgår två faktorer som medför att risken är hög – när kund önskar att betala hela eller del av köpeskillingen med kontanter alternativt via överföring från utländsk bank. Därutöver finns ytterligare en hög risk – när bostaden inte har använts eller inte är avsedd att användas för eget boende.  Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att även de specifika identifierade riskerna är generellt hållna och är övergripande för hela fastighetsmäklarbranschen. Det framgår/beskrivs inte heller i denna del hur detta skulle påverka risken för att det enskilda mäklarföretagets verksamhet skulle kunna utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Även denna del är mycket bristfällig.

Åtgärder i riskbedömningen

I avsnittet ”Allmän riskbedömning” framkommer att företaget för att minimera risken har som rutin att samtliga överlåtelser/försäljningar ska ske/gå igenom en svensk bank, även vid kontant betalning (kontanttillträde). I avsnittet ”Specifikt identifierade risker” framgår att båda riskerna försvinner genom rutinen att betalning och tillträden ska gå via svenska banker. Inspektionen ifrågasätter dessa bedömningar, särskilt mot bakgrund av att den sammantagna sektorsrisken för penningtvätt inom fastighetsmäklarbranschen bedöms vara betydande. Inspektionen vill här särskilt poängtera att fastighetsmäklarföretaget har ett självständigt ansvar för att bedöma risker och vidta åtgärder och att det inte kan förlita sig på andra aktörers riskbedömningar och åtgärder. Inte heller i denna del uppfyller företaget kraven enligt penningtvättsregelverket.

Uppfyller företagets allmänna riskbedömning kraven enligt PTL?

Det kan konstateras att det förutom en enklare kartläggning av verksamheten saknas beskrivning av företaget samt information om företagets storlek och omsättning, antal genomförda förmedlingar, antal anställda, antal verksamma mäklare och annan relevant information om företaget. Det går inte heller att utläsa att företaget har beaktat dessa faktorer i kartläggningen eller i den allmänna riskbedömningen.

Företaget har inte heller beaktat att det finns omfattande skillnader mellan dessa tjänster avseende dess karaktär, varaktighet och specifika förhållanden/omständigheter, vilket är en grundläggande del av analysen av verksamheten. Företaget har inte analyserat risker kopplade till olika typer av tjänster, objektstyper, kunder, distributionskanaler och geografiska riskfaktorer.

Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att det även saknas information i den allmänna riskbedömningen om huruvida företaget har beaktat och analyserat uppgifter som kommer fram vid verksamhetsutövarens rapportering av misstänkta aktiviteter och transaktioner samt till information om tillvägagångssätt för penningtvätt och finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter som myndigheter lämnar, vilket är ett krav enligt 2 kap. 1 § andra stycket penningtvättslagen. För att kunna göra en korrekt allmän riskbedömning krävs att verksamhetsutövaren löpande inhämtar information från myndigheter om olika tillvägagångssätt för penningtvätt och finansiering av terrorism, såväl generell information som specifik information avseende fastighetsmäklarbranschen. Information om riskindikatorer och modus ska ligga till grund för en analys av hur det kan påverka risken för att den egna verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom denna information uppmärksammas mäklarföretaget på om det krävs att företaget vidtar ytterligare åtgärder exempelvis i form av revidering av den allmänna riskbedömningen och/eller företagets rutiner och riktlinjer. Företaget har enligt inspektionens bedömning inte identifierat kända riskindikatorer och modus i tillräcklig utsträckning, vilket är en allvarlig brist.

Av den allmänna riskbedömningen går det inte heller att utläsa om det finns någon specifik risk för att företaget utnyttjas för finansiering av terrorism eller om företaget har tagit ställning till detta. Företagets allmänna riskbedömning verkar i huvudsak endast gälla risken för att företaget utnyttjas för penningtvätt.

Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att det saknas bedömning av risknivå för samtliga delar som finns i kartläggningen. Företaget har inte gjort någon bedömning av risknivå kopplade till tjänster/produkter, objektstyper, kunder, distributionskanaler och geografiska riskfaktorer.

Inspektionen bedömer att företaget inte har gjort någon analys av de riskfaktorer som ska beaktas vid bedömningen av hur och sannolikheten för att verksamhetens tjänster kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Företaget har inte heller analyserat och gjort en motiverad bedömning av på vilket sätt de tjänster som tillhandahålls, objektstyper och kundgrupper som förekommer i verksamheten samt de geografiska faktorerna innebär en risk för att företagets verksamhet ska utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt vilka hot och sårbarheter som är förknippade med dem. På grund av att det finns så omfattande brister i såväl kartläggning som analys innehåller företagets allmänna riskbedömning endast risker som är generellt hållna och är övergripande för hela fastighetsmäklarbranschen.

Inspektionen vill särskilt poängtera att det är genom att kartlägga sin verksamhet, analysera risker och sårbarheter samt underbygga sina ställningstaganden som företagets allmänna riskbedömning blir verksamhetsanpassad och möjlig att använda som underlag för kundriskbedömningar och rutiner och riktlinjer. En tydlighet i på vilka grunder bedömningen är gjord är dessutom en förutsättning för att företaget ska kunna utvärdera och uppdatera riskbedömningen med aktuella och relevanta tillvägagångssätt, påverkande faktorer med mera utifrån företagets verksamhet och förhållanden i omvärlden.

Sammantaget anser Fastighetsmäklarinspektionen att det som företaget har gett in inte innehåller någon av de grundläggande delar som ska finnas i en allmän riskbedömning för ett registrerat mäklarföretag. Då handlingen inte uppfyller kraven enligt 2 kap. 1 och 2 §§ penningtvättslagen bedömer inspektionen att företaget har saknat allmän riskbedömning (Jfr Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 11 december 2024 i mål 1826-24, Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 1 oktober 2025 i mål 455-25)^[1]. Fastighetsmäklarinspektionen finner därför att företaget inte har utfört och upprättat en sådan allmän riskbedömning som krävs enligt penningtvättslagen.

Konsekvensen av att en allmän riskbedömning saknas är att företaget inte kan skapa sig en korrekt uppfattning om på vilket sätt och i vilken utsträckning som det finns risk för att den egna verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. På grund av att det finns omfattande brister i kartläggningen och analysen har företaget inte kunnat identifiera åtgärder för att hantera den risk som finns för att den egna verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Företagets allmänna riskbedömning fyller alltså inte avsedd funktion. Inspektionen anser att företaget på grund av bristerna i varje led i vid framtagandet av den allmänna riskbedömningen inte har kunnat redogöra för och bedöma den sammantagna risken för att företagets verksamhet kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Bristerna innebär att företaget helt har saknat insikt om hur den egna verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och har medfört att företaget har löpt en ökad risk att utnyttjas för sådana ändamål. Den allmänna riskbedömningen uppfyller således inte syftet med att motverka risken för att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Avsaknaden av en allmän riskbedömning utgör därför enligt Fastighetsmäklarinspektionens mening en allvarlig överträdelse av penningtvättsregelverket.

Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att företagets allmänna riskbedömning är så pass bristfällig att den inte kan ligga till grund för företagets rutiner och riktlinjer och övriga åtgärder som ska vidtas för att minska risken att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Har företaget förståelse för syftet med en allmän riskbedömning?

Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att företagets allmänna riskbedömning initialt innehåller en redogörelse för en metod för riskbedömning. I metoden anges det vilka steg som mäklaren [inspektionens kursivering] ska vidta för att kunna göra den allmänna riskbedömningen. Det framkommer motstridiga uppgifter om vem som är ansvarig för den allmänna riskbedömningen – mäklaren eller mäklarföretaget. Det framstår således som att det inte står klart för företaget om det är mäklaren eller mäklarföretaget har ansvar för att upprätta och utvärdera/uppdatera den allmänna riskbedömningen. Det kan konstateras att det i vart fall inte framgår tydligt av dokumentet vem som är ansvarig för den allmänna riskbedömningen.

Fastighetsmäklarinspektionen bedömer att företaget saknar kunskap om betydelsen av att verksamhetsutövare har skyldighet att upprätta och utvärdera en allmän riskbedömning och vilken betydelse en allmän riskbedömning har för att minska risken för att verksamhetsutövaren utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Inspektionen anser vidare det beskrivna tillvägagångssättet för hur företaget har gått till väga för att ta fram den allmänna riskbedömningen är mycket bristfälligt och inspektionen ifrågasätter dessutom om det beskrivna tillvägagångssättet för att ta fram den allmänna riskbedömningen - som finns i företagets allmänna riskbedömning - speglar det faktiska tillvägagångsättet. Det framstår som att företaget inte har vidtagit samtliga åtgärder som framgår i denna beskrivning.

Mot bakgrund av att företagets allmänna riskbedömning är en bilaga till rutinerna och att denna är mycket bristfällig ifrågasätter Fastighetsmäklarinspektionen om företaget har förstått processen i att först ta fram en allmän riskbedömning för den egna verksamheten och därefter rutiner och riktlinjer som tar sin utgångspunkt i den allmänna riskbedömningen. Inspektionen finner att detta är anmärkningsvärt.

Rutiner och riktlinjer

Ett fastighetsmäklarföretag ska utifrån den allmänna riskbedömningen anpassa sina dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende sina åtgärder för kundkännedom, övervakning och rapportering och för behandling av personuppgifter. Rutinerna och riktlinjerna ska fortlöpande anpassas efter nya och förändrade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. Omfattningen och innehållet ska bestämmas med hänsyn till fastighetsmäklarföretagets storlek, art och riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism som har identifierats i den allmänna riskbedömningen (2 kap. 8 § penningtvättslagen).

Enligt 11 § i Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter (KAMFS 2021:3) ska rutinerna utvärderas regelbundet, minst en gång per år, och uppdateras vid behov.

Vid genomförandet av ett riskbaserat förhållningssätt är en verksamhetsutövares rutiner och riktlinjer av mycket stor betydelse. De interna rutinerna ersätter i praktiken till stor del sådana detaljerade bestämmelser i lag eller föreskrifter som ger tydliga och detaljerade handlingsregler. Penningtvättslagen sätter således i viktiga avseenden endast ramarna för verksamhetsutövarens skyldigheter och ramarna måste fyllas med ett innehåll som är begripligt, situationsanpassat och tillämpbart genom verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer. Riktlinjerna kan bland annat avse ID-kontroller, frågeformulär för situationer som kräver skärpta kundkännedomsåtgärder och rutiner för hur avvikelser ska uppmärksammas, analyseras och vid behov rapporteras till Polismyndigheten. Det ska vara tydligt för verksamhetsutövaren vilka åtgärder som ska vidtas i olika situationer (prop. 2016/17:173 s. 212 f.).

Riktlinjer och rutiner ska tydliggöra och stödja fastighetsmäklarnas kundkännedomsarbete i vardagen. Allt för bristfälliga rutiner och riktlinjer torde även medföra svårigheter för företaget att genomföra egna kvalitetskontroller i syfte att säkerställa fullgod regelefterlevnad i företaget. Av rutinerna ska frågor som ska ställas för att uppnå grundläggande kundkännedom, när och om en kundkännedomsuppgift bör kontrolleras och valideras samt vart sådan dokumentation ska ske.

Bedömning - Rutiner och riktlinjer

Har företaget haft förutsättningar att upprätta rutiner och riktlinjer?

I handlingen som Fastighetsmäklarföretaget A har gett in finns rutiner och riktlinjer på olika områden. Avsaknaden av en allmän riskbedömning medför dock att företaget helt har saknat förutsättningar att ta fram riskbaserade, användbara och verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer för att motverka att företaget utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Oaktat detta vill Fastighetsmäklarinspektionen framhålla följande rent generellt avseende dokumentet som helhet samt specifikt gällande vissa av företagets rutiner och riktlinjer.

Är företagets rutiner och riktlinjer uppdaterade?

Som Fastighetsmäklarinspektionen har konstaterat under avsnittet om allmän riskbedömning framgår att det i dokumentet hänvisas till Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter och allmänna råd (KAMFS 2019:1), trots att dessa inte är gällande sedan den 1 augusti 2021. Dokumentet är daterat den 9 oktober 2024. Det kan dock konstateras att uppdatering inte har skett i förhållande till nu gällande föreskrifter. Det är enligt inspektionen oklart om dokumentet i övrigt är uppdaterat i förhållande till de nu gällande föreskrifterna, Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter och allmänna råd (KAMFS 2021:3) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I dokumentet finns även i övrigt information som är inaktuell och det finns även flera motstridiga uppgifter, exempelvis vem som är ansvarig för rutinerna – mäklarföretaget eller mäklaren. Det kan även konstateras att informationen i fotnoten med Europeiska kommissionens lista över högrisktredjeländer inte är uppdaterad. Inspektionen gör därför bedömningen att innehållet i företagets rutiner och riktlinjer inte har uppdaterats i tillräcklig omfattning.

Bemöter företagets rutiner och riktlinjer de identifierade riskerna i företagets allmänna riskbedömning?

Företaget har i den allmänna riskbedömningen identifierat två allmänna situationer där det bedöms vara normal risk. Företaget har även identifierat två specifika situationer kopplade till medels ursprung  - där det föreligger hög risk. Av den allmänna riskbedömningen framgår att risken försvinner genom rutin att betalning alltid ska ske genom svensk bank. Det går dock inte att finna någon sådan rutin. Av rutinerna framgår vilka underlag som kan inhämtas i några situationer gällande inhämtande av information om medels ursprung. Det går dock inte att utläsa av rutinerna i övrigt hur mäklaren ska agera för att hantera den höga risken kopplade till medels ursprung som har identifierats som specifika risker i den allmänna riskbedömningen. Det går inte heller att utläsa hur mäklaren ska agera om de angivna situationerna förekommer och om betalning inte kan ske via svenska banker. Företaget bemöter och hanterar inte heller risken kopplade till när bulvanförhållande kan anses föreligga. Företagets rutiner och riktlinjer hanterar och motverkar således inte de risker som har identifierats i den allmänna riskbedömningen.

Uppfyller företagets rutiner och riktlinjer kraven enligt penningtvättsregelverket?

Rutiner och riktlinjer ska vara användarvänliga och pedagogiska och ska ge ledning för hur en mäklare som är verksam i mäklarföretaget ska hantera olika omständigheter och situationer. För att uppfylla dessa krav ska rutiner och riktlinjer inte enbart redogöra för penningtvättslagen och därtill utfärdade föreskrifter utan ska komplettera och utveckla dessa delar för att fungera vägledande för fastighetsmäklarna.

Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar initialt att företagets rutiner och riktlinjer till stor del endast innehåller utdrag och redogörelse av penningtvättslagen samt därtill meddelade föreskrifter och att rutinerna inte ger någon vägledning på flertal områden.

Det kan konstateras att företagets rutiner och riktlinjer för åtgärder om kundkännedom har flertal oklara eller felaktiga hänvisningar. Det hänvisas bland annat till kontroller till andra avsnitt där de aktuella hänvisningarna - till olika punkter - inte återfinns i dokumentet. Företagets rutiner är därtill svåra att tillgodogöra sig då det finns information om exempelvis kundkännedomsåtgärder i både huvuddokumentet och i olika bilagor, vilket gör att det blir svårt för mäklaren att få en övergripande bild om hur denne ska agera i en specifik situation.

Därutöver kan det konstateras att företagets rutiner och riktlinjer är bristfälliga på flera områden. För att mäklarna ska ha förutsättningar för att göra en korrekt riskprofil – vilket är en grundläggande del av mäklarens kundkännedomsarbete - krävs att företagets rutiner och riktlinjer ger tillräcklig vägledning avseende såväl kundkännedomsåtgärder som tillvägagångssätt för riskprofilering. Det kan konstateras att företagets rutin för såväl kundkännedomsåtgärder som bedömning av kundernas riskprofil är bristfällig då den i princip endast innehåller utdrag från lag och föreskrifter och saknar information om hur mäklaren ska gå till väga för att göra en korrekt riskprofilering.

Av rutinerna framgår inte heller om mäklaren ska vidta några särskilda åtgärder och inhämta specifik information för olika typer av tjänster som förekommer i verksamheten trots att det finns omfattande skillnader avseende tjänsternas karaktär, varaktighet och specifika förhållanden. Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att det bland annat helt saknas rutiner gällande förmedling av bolag och rörelse – trots att det framgår av kartläggningen att denna tjänst förekommer i verksamheten, även om det är ytterst ovanligt.

Därutöver är företagets rutiner avseende affärsförbindelsens syfte och art bristfälliga då det saknas tillräcklig information om vilka uppgifter som bör inhämtas för att bedöma affärens syfte och art i olika situationer, såsom exempelvis anledning till överlåtelsen/köpet, innehavstid och tidigare köp/överlåtelser samt finansiering. Avsnittet med syfte och art innehåller endast kortfattad information om bostadsförmedling och förmedling av andra objekt, men det saknas helt vägledning gällande övriga tjänster samt olika typer av kunder.

Det finns även flertal brister kopplade till kunder, däribland brister gällande identifiering och kontroll av kunden. Det saknas bland annat rutiner för hur identifiering genom elektronisk identitetshandling ska genomföras. Inspektionen konstaterar att identitetskontroll av juridiska personer endast avser bolag, föreningar och dödsbon och hur detta fungerar i normalfallet. Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att det är av särskild vikt att mäklaren ges ledning i kontroll och identifiering av mer komplexa och komplicerade situationer. Det saknas vägledning i dessa delar om hur kontroll ska ske i mer ovanliga/komplicerade situationer, exempelvis om det finns en komplex ägarstruktur alternativt om uppgifter i exempelvis registerutdrag inte är tillräckliga. Det saknas även uppgifter om hur mäklaren ska kontrollera stiftelser samt verklig huvudman för utländska juridiska personer.

Rutinerna för utredning av om kunden är etablerad i ett land utanför EES som är klassat som ett högriskland riskerar att bli vilseledande eftersom informationen om vilka länder som är klassade som högrisktredjeländer inte är uppdaterad. Det förekommer inte heller någon vägledning eller anvisning till vägledning gällande riskerna kopplade till kontroll av sanktionerade personer eller kringgåenden av ekonomiska sanktioner.

Företaget har i sina rutiner i avsnittet för ”Riskbedömning av kunder” redogjort för faktorer som enligt penningtvättslagen kan indikera hög risk. Det kan dock konstateras att rutinerna som finns inte ger den enskilde mäklaren tillräcklig vägledning i hur denne ska gå till väga för att utreda om någon av dessa omständigheter föreligger och det finns inte heller tillräcklig ledning om hur sådana situationer ska hanteras om sådana omständigheter bedöms föreligga.

I den allmänna riskbedömningen framgår att företaget har en rutin att betalning och tillträden ska gå via svenska banker. Det finns dock inte någon sådan rutin i företagets rutiner och riktlinjer. Det framgår inte heller av rutiner och riktlinjer hur mäklaren ska agera för det fall en kund inte vill/kan betala hela eller del av köpeskillingen via svensk bank eller om kunden vill betala med kontanter.

Rutinerna gällande person i politiskt utsatt ställning och rutinen för verklig huvudman återger en del av penningtvättslagen respektive lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän. Inspektionen konstaterar att väsentliga delar har utelämnats gällande person i politiskt utsatt ställning, däribland att ledamöter i styrelsen för politiska partier och ledamöter av liknande lagstiftande organ anses vara en viktig offentlig funktion, vilket är exempel på vilka som ska ses som person i politiskt utsatt ställning. Även gällande verklig huvudman har delar av lagtexten utelämnats, däribland att en fysisk person ska antas utöva den yttersta kontrollen över en juridisk person om han eller hon tillsammans med närstående kan kontrollera den juridiska personen. På grund av att stora delar av lagtexten har utelämnats riskerar detta att den enskilda mäklaren i sitt kundkännedomsarbete inte lyckas att identifiera att en kund har en verklig huvudman och identifiera en sådan alternativt att kunden, kundens verkliga huvudman eller familjemedlem eller känd medarbetare till kunden är en person i politiskt utsatt ställning. Detta medför att det föreligger en risk för att mäklaren inte identifierar förekomsten av person i politiskt utsatt ställning eller verklig huvudman och därmed vidtar otillräckliga kundkännedomsåtgärder och därmed inte uppnår kundkännedom.

Rutinerna om verklig huvudman är även i övrigt bristfälliga, exempelvis då det inte finns tillräckliga rutiner om hur identitetskontroll avseende verkliga huvudmän ska gå till eller hur utredning av förekomst av verklig huvudman ska göras. Rutiner och riktlinjer gällande utredning av verklig huvudman avseende fysisk person är mycket bristfälliga och ger inte tillräcklig ledning av hur en sådan utredning ska gå till och vilka åtgärder som ska vidtas för att utreda detta. Även rutinen för utredning av om kunden, kundens verkliga huvudman eller familjemedlem eller känd medarbetare till kunden är en person i politiskt utsatt ställning innehåller även i övrigt brister genom att den bland annat inte på ett tillräckligt omfattande sätt beskriver hur de olika kontrollerna ska göras och hur resultatet av kontrollerna ska dokumenteras.

Det finns viss information om vilka ekonomiska underlag som kan inhämtas avseende medels ursprung och det framgår att dessa kan kontrolleras vid behov. Det beskrivs dock inte på ett tillräckligt omfattande och tydligt sätt i rutiner och riktlinjer hur mäklaren ska hantera risker kopplade till medels ursprung och hur sådan utredning i övrigt ska gå till.

I anslutning till avsnittet om skärpta åtgärder för personer i politisk ställning och om kunden är etablerad i ett land utanför EES som har identifierats som ett högriskland framgår att information om varifrån kundens ekonomiska situation och varifrån kundens ekonomiska medel ska inhämtas. Det framgår dock inte av rutinerna i övrigt att inhämtande av sådan information bland annat även kan vara nödvändig när mäklaren behöver göra utökad utredning av om kunden har en verklig huvudman för att kundkännedom ska kunna uppnås.

I avsnittet om skärpta åtgärder i avsnittet om PEP framgår att godkännande ska inhämtas från behörig beslutsfattare inför beslut om att ingå eller avbryta affärsförbindelserna. I denna del framgår en text i kursivt där det framgår vilken typ befattning som behörig beslutsfattare ska ha samt att det bör framgå av rutinerna vem personen är. Detta verkar vara informationstext som inte har anpassats efter den enskilda verksamheten. Det framgår inte heller av rutinerna vem som är denne behöriga beslutsfattare i företaget. I rutinerna finns därutöver flertal hänvisningar till ”ansvarig” i några avsnitt, men det framgår inte vem som är den ansvarige.

Därutöver kan det konstateras att rutiner och riktlinjer om uppföljning av pågående affärsförbindelse och rutiner för behandling om personuppgifter är bristfälliga. Rutinen för behandling av personuppgifter är bristfällig då den exempelvis inte ger vägledning avseende behandlingen av känsliga uppgifter samt personuppgifter om lagöverträdelser. Rutiner för uppföljning av pågående affärsförbindelse är bristfällig då det inte ger tillräcklig ledning i hur övervakning ska ske och vilka åtgärder som mäklaren kan behöva vidta i olika situationer.

Vidare saknas även information i rutiner och riktlinjer om hur kundkännedomsåtgärder ska dokumenteras, om och vilka digitala system för registrering och lagring av kundkännedomsuppgifter som finns eller om det exempelvis helt eller delvis ska dokumenteras på särskild blankett. Det framgår dock av en inskickad checklista för kundkännedom att blankett för kundkännedom fylls i ett digitalt system för kundkännedom och att samtliga handlingar ska bevaras i akten och i det digitala systemet.

Sammantaget kan det konstateras att rutiner och riktlinjer i huvudsak innehåller en redogörelse av lag och föreskrifter. Därutöver innehåller de allmänt hållen information som inte är anpassad efter den specifika verksamheten och tjänster, objektstyper, geografiska faktorer och kundgrupper som förekommer i verksamheten. Rutinerna beskriver inte på ett tillräckligt omfattande sätt hur fastighetsmäklarna ska agera i olika situationer och vilka åtgärder som de ska vidta och hur åtgärderna ska vidtas. Fastighetsmäklarinspektionen anser sammantaget att mäklarföretagets rutiner och riktlinjer inte uppfyller kravet på att vara användarvänliga, pedagogiska och vägledande och därför är bristfälliga.

Fastighetsmäklarinspektionen finner att företaget - i avsaknad av en allmän riskbedömning av den egna verksamheten - har saknat förutsättningar att ta fram riskbaserade och verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer för att motverka att företaget utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Företagets rutiner och riktlinjer är även av denna anledning bristfälliga. Fastighetsmäklarinspektionen anser sammantaget att den ingivna handlingen inte uppfyller kraven på dokumenterade rutiner och riktlinjer enligt 2 kap. 8 § penningtvättslagen.

Sammantagen bedömning av företagets brister enligt PTL

Den allmänna riskbedömningen utgör en grundsten i det riskbaserade förhållningssättet och ska grundas på en analys av företagets verksamhet. Omfattningen och inriktningen av åtgärder, utredningar och kontroller ska utformas och löpande anpassas efter riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i det specifika företagets verksamhet. Företagets allmänna riskbedömning är således av stor vikt för flertalet åtgärder i penningtvättslagen och dess utformning är således helt central för efterlevnaden av penningtvättsregelverket.

Eftersom företaget inte har analyserat verksamheten har det inte varit möjligt att upprätta ändamålsenliga rutiner och riktlinjer enligt 2 kap. 8 § penningtvättslagen. Det har inte heller varit möjligt för företaget och dess mäklare att känna till och vidta ändamålsenliga åtgärder för att hantera de risker som verksamheten riskerar att utsättas för. Dessa brister medför att mäklarna inte har haft förutsättningar för att kunna identifiera och beakta riskhöjande indikatorer i sin kundkännedom, vilket kan medföra att tillräckliga åtgärder inte vidtas och att riskprofiler beslutas utan tillräckliga kundkännedomsåtgärder. Företaget och dess verksamma mäklare har således inte haft förutsättningar för att på ett korrekt sätt kunna tilldela kunderna en riskprofil och vidta tillräckliga kundkännedomsåtgärder eftersom detta ska grundas i den allmänna riskbedömningen.

Att företaget saknar en dokumenterad allmän riskbedömning samt verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer utgör allvarliga överträdelser av penningtvättsregelverket. Bristerna innebär att företaget har saknat insikt om hur den egna verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och har medfört att företaget har löpt en ökad risk att utnyttjas för sådana ändamål. Fastighetsmäklarinspektionen finner att företaget genom dessa brister i rutiner och riktlinjer och allmän riskbedömning på ett allvarligt sätt har åsidosatt sina skyldigheter enligt penningtvättslagen.

Val av ingripande

Fastighetsmäklarinspektionen ska återkalla registreringen för ett fastighetsmäklarföretag som överträder en bestämmelse i penningtvättslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Om det kan anses tillräckligt, får inspektionen i stället för att återkalla registreringen, meddela en varning eller en erinran. Om förseelsen är ringa, får inspektionen avstå från att meddela en påföljd (4 kap. 4 § 1 st. p. 4 och 2 st. fastighetsmäklarlagen).

Inspektionen får besluta att ett fastighetsmäklarföretag som meddelas en varning eller en erinran för en överträdelse även ska betala en sanktionsavgift (4 kap. 6 § fastighetsmäklarlagen).

Omständigheter som ska beaktas vid en bedömning av om ett mäklarföretag ska betala en sanktionsavgift är hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar. I försvårande riktning ska beaktas om fastighetsmäklarföretaget tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning ska beaktas om mäklarföretaget i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat utredningen och om mäklarföretaget snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra sedan den anmälts till eller påtalats av Fastighetsmäklarinspektionen (4 kap. 8 § fastighetsmäklarlagen).

De i lagtexten angivna omständigheterna att beakta vid bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek är endast exemplifierande (prop. 2016/17:173 s. 411). Som en allmän utgångspunkt bör sanktionsavgiften stå i proportion till överträdelsens allvarlighet (prop. 2016/17:173 s. 556) Sanktionsavgiftens storlek ska också stå i relation till verksamhetsutövarens storlek och omsättning (prop. 2016/17:173 s. 403 f.). Med finansiell ställning avses exempelvis verksamhetsutövarens årsomsättning, men även andra faktorer, som till exempel ett utdömt skadestånd eller ålagd företagsbot, bör kunna beaktas (prop. 2016/17:173 s. 556).

Fastighetsmäklarinspektionen har i tidigare beslut prövat liknande förseelser och därvid meddelat de berörda företagen en varning samt ålagt företagen att betala sanktionsavgifter (se Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 1 oktober 2025 i mål 455-25 samt dom den 11 december 2024 i mål 1826-24)[2]. Fastighetsmäklarinspektionen ser inte skäl att i detta ärende avvika från de tidigare gjorda bedömningarna.

Vid en sammantagen bedömning, där särskilt bolagets finansiella ställning och verksamhet samt överträdelsernas art och allvarlighet har beaktats, bestämmer Fastighetsmäklarinspektionen sanktionsavgiften till 140 000 kronor.

Mäklarföretaget Fastighetsmäklarföretaget A ska således meddelas en varning samt betala en sanktionsavgift om 140 000 kronor.

Tillsynsärendet avslutas genom detta beslut. Mäklarföretagets skyldighet att upprätta en allmän riskbedömning samt rutiner och riktlinjer som efterlever penningtvättsregelverket kvarstår emellertid. Fastighetsmäklarinspektionen kan komma att följa upp att verksamheten följer penningtvättsregelverket genom nya tillsynsinitiativ.

[1] Observera att Förvaltningsrättens dom den 11 december 2024 i mål 1826-24 ej har vunnit laga kraft. Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 1 oktober 2025 i mål 455-25 har överklagats, överklagandet har avvisats p.g.a.att det inkom för sent.

[2] Observera att Förvaltningsrättens dom den 11 december 2024 i mål 1826-24 ej har vunnit laga kraft. Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 1 oktober 2025 i mål 455-25 har överklagats, överklagandet har avvisats p.g.a.att det inkom för sent.