Beslut

Sammanfattning

Prövning av fastighetsmäklarföretagets åtgärder enligt penningtvättsregelverket. Prövningen har omfattat en bedömning av om företaget har uppfyllt sin skyldighet att ha en dokumenterad allmän riskbedömning samt dokumenterade rutiner och riktlinjer för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionen meddelar fastighetsmäklarföretaget NN en varning.

Fastighetsmäklarinspektionen beslutar att NN ska betala en sanktionsavgift om 1 200 000 kr.

Ärendet

Fastighetsmäklarinspektionen beslutade den 11 juni 2025 att inleda en tematisk granskning avseende mäklarföretagens förståelse för och efterlevnad av sina skyldigheter enligt penningtvättsregelverket, samt hantering av de risker som de tjänster som företagen tillhandahåller i sin verksamhet löper för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. NN är ett av de företag som omfattas av granskningen.

NN har i ärendet förelagts att ge in den allmänna riskbedömningen och de rutiner och riktlinjer gällande åtgärder för kundkännedom, övervakning och rapportering samt behandling av personuppgifter enligt 2 kap. 1-2 §§ samt 2 kap. 8 § lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) som var gällande den 19 juni 2025 samt i förekommande fall bilagor eller liknande som hänvisas till i nämnda handlingar. Syftet var att kontrollera om företagen uppfyller de skyldigheter som finns avseende dessa handlingar enligt nämnda lagkrav.

NN har till Fastighetsmäklarinspektionen gett in en handling med rubriken ”Allmän riskbedömning av verksamheten – För NN” daterad 15 april 2025 samt en handling med rubriken ”Rutiner och riktlinjer avseende åtgärder för kundkännedom och bedömning av kundens riskprofil” daterad 15 april 2025.

Fastighetsmäklarinspektionen har i ärendet inhämtat NN:s årsredovisning för år 2024.

Handlingarna

Fastighetsmäklarinspektionen har i detta ärende endast granskat handlingarna utifrån syftet med den tematiska tillsynsinsatsen. Dokumentens innehåll i övrigt har alltså inte ingått i granskningen.

Den allmänna riskbedömningen

Dokumentet innehåller en inledande allmän beskrivning av företagets skyldigheter enligt penningtvättslagen samt de olika risker som finns inom branschen.

Företaget har angett att de i sin bedömning använt sig av en tregradig skala bestående av: hög risk, normal risk (vari även kan ingå förhöjda riskmoment som inte ensamt medför hög risk) samt lägre risk än normalt. Därefter har företaget fyllt i vilka olika tjänster, produkter, typer av objekt, distributionskanaler, kundgrupper och geografiska områden som är aktuella i företagets verksamhet och riskklassificerat dessa. Företaget har exempelvis angett hög risk för skrivuppdrag, förmedling av bolag (t.ex. aktier), förmedling av inkråm/rörelser, industrifastigheter, fysiska personer med hemvist utanför EU/EES, fysiska personer med enskild firma i Sverige och dödsbon med hemvist utanför Sverige.

Under rubriken ”Skäl för bedömningarna ovan” anges att verksamheten preliminärt inkluderar sedvanlig fastighetsförmedling på successionsmarknaden inom en viss kommun, med omnejd. De flesta transaktioner sker med normal bankfinansiering och endast i undantagsfall förekommer det större kontantandelar. De flesta kunder befinner sig på plats och kunderna är oftast bosatta i närområdet i förhållande till objektet. Utifrån det bedömer företaget att risken för att verksamheten utnyttjas för penningtvätt är normal.

Under rubriken ”Specifikt identifierade risker” bemöter företaget de specifikt identifierade riskerna för att mäklarfirman utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism och de bedöms särskilt men inte uttömmande vara följande:

• Att köpare/säljare kan vilja utnyttja fastighetsmäklarens klientmedelskonto för att förflytta pengar och försvåra spårbarheten av pengarna.
• Att fastighetsmäklare utnyttjas för att ge skenbar legitimitet åt bostadsaffärer, exempelvis vid skrivuppdrag eller upprättande av objektsbeskrivningar på distans som underlag för banks finansiering.
• Att köpare utnyttjar återgångsklausuler efter inbetald handpenning för att förflytta pengar och försvåra spårbarheten av pengar.
• När en uppdragsgivare är en juridisk person med otydliga/komplicerade ägarförhållanden, utgör detta en hög risk.
• När en kund vill betala hela eller del av köpeskillingen kontant eller med osedvanliga betalningsmedel, eller med delbetalningar från olika konton, bedöms detta som hög risk.
• Vid betalning av hela eller del av köpeskillingen via överföring från utländsk bank, och det därmed finns svårigheter att kontrollera medlens ursprung, bedöms detta som hög risk.
• Om kunden uppger att bostaden inte har använts eller är avsedd att användas för eget boende, och ett bulvanförhållande därmed kan föreligga, bedöms detta som hög risk.
• Pengar kommer från högrisktredjeländer, eller utanför EU/EES.
• Säljaren begär att få köpeskillingen insatt på flera olika konton.

Dokumenterade rutiner och riktlinjer

Dokumentet inleds med ett avsnitt om företagets skyldigheter att uppnå kundkännedom samt bedöma riskprofilen hos envar kund enligt penningtvättslagen samt Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Företaget har kategoriserat rutinerna och riktlinjerna enligt följande rubriker: bedömning av kunden riskprofil, åtgärder för kundkännedom, dokumentationskrav, identifiering och kontroll av kundens identitet, information om affärsförbindelsens syfte och art, utredning om verklig huvudman, fråga om person i politiskt utsatt ställning, fråga om kopplingar till högrisktredjeland, skärpta åtgärder, uppföljning, avslutande eller avstående från förmedlingsuppdrag/transaktion samt informationsblad till kunder.

Under rubriken ”Bedömning av kundens riskprofil” anger företaget en lista på omständigheter och transaktioner som kan motivera att risken bedöms som hög. Av listan framgår bl.a. följande:

• Kunden är en politiskt utsatt person.
• Kunden finansierar köpet genom stor andel kontanta medel, dvs tar ej lån i bank.
• Svårigheter att identifiera kunden eller dennes bakomliggande intressen.
• Betalning med kontanter eller andra betalningsmedel som skulle kunna underlätta anonymitet.
• Betalningar som avviker från kundens eller kundkategorins normala beteende.
• Flera köp eller försäljningar under ett visst intervall som inte förefaller verkar normala för den kunden eller kundkategorin.
• Köp eller försäljning som inte kan förklaras utifrån vad som är känt om kundens ekonomiska ställning (dvs. oklar finansiering).
• Köp eller försäljning som kan antas sakna legitimt motiv eller ekonomiskt syfte.
• Köp eller försäljning där köpeskillingen inte står i rimlig proportion till bostadens marknadsvärde.
• Köp eller försäljningar på platser där kunden inte har någon personlig eller affärsmässig anknytning.
• Misstänkta bulvanförhållanden.
• Oklar/ovanlig/komplicerad ägarstruktur.

Under rubriken ”Skärpta åtgärder” anges att skärpta och fördjupade kundkännedomsåtgärder ska vidtas när risken bedömts som hög. Vilka de fördjupade åtgärderna varierar beroende på anledningen till att risken bedömts som hög. Företaget ger några exempel, bland annat vid svårigheter att identifiera kunden eller dennes verklig huvudman. Då kan t.ex. personuppgifter behöva kontrolleras mot oberoende och tillgängliga register eller intyg inhämtas från notarius publicus. Vid svårigheter att fastställa affärens syfte och art kan ytterligare kontrollfrågor behöva ställas och information inhämtas från kunden.

Årsredovisningen

Av årsredovisningen avseende räkenskapsåret 2024-01-01 – 2024-12-31 framgår att företagets nettoomsättning för perioden uppgick till 24 197 000 kronor.

Fastighetsmäklarinspektionens bedömning

Fastighetsmäklarföretagets allmänna skyldigheter

Enligt 3 kap. 2 § fastighetsmäklarlagen ska ett fastighetsmäklarföretag verka för att fastighetsmäklare som bedriver verksamhet i mäklarföretaget följder god fastighetsmäklarsed.

Fastighetsmäklarföretagets skyldigheter enligt penningtvättsregelverket

Av 4 kap. 1 § fastighetsmäklarlagen följer att Fastighetsmäklarinspektionen ska utöka tillsyn enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag.^[1] Av 4 kap. 4 § fastighetsmäklarlagen följer att inspektionen ska meddela påföljd för ett mäklarföretag som överträder en bestämmelse i penningtvättslagen och därtill meddelade föreskrifter.

Penningtvättslagens syfte är att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Lagen gäller för bland annat fysiska och juridiska personer som bedriver verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag enligt fastighetsmäklarlagen. Verksamhetsutövaren ska anpassa sina åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism efter riskerna. Detta kallas för det riskbaserade förhållningssättet.

I rapporten ”Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2020/2021”^[2] konstateras att den sammantagna sektorsrisken för penningtvätt inom fastighetsmäklarbranschen bedöms vara betydande.

Den allmänna riskbedömningen av verksamheten

Ett fastighetsmäklarföretag ska göra en bedömning av hur de produkter och tjänster som tillhandahålls i verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker (en allmän riskbedömning). Vid den allmänna riskbedömningen ska särskilt beaktas vilka slags produkter och tjänster som tillhandahålls, vilka kunder och distributionskanaler som finns och vilka geografiska riskfaktorer som föreligger. Hänsyn ska också tas till uppgifter som kommer fram vid företagets rapportering av misstänkta aktiviteter och transaktioner samt till information om tillvägagångssätt för penningtvätt och finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter som myndigheter lämnar enligt 2 kap. 1 § penningtvättslagen.

Omfattningen av den allmänna riskbedömningen ska bestämmas med hänsyn till företagets storlek och art samt de risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan antas föreligga. Den allmänna riskbedömningen har stor betydelse för flertalet åtgärder i penningtvättslagen och ska utformas så att den kan läggas till grund för företagets rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den är väsentlig när enskilda kunder ska riskbedömas och ska också beaktas när företaget avgör omfattning och inriktning på övervakningen av aktiviteter och transaktioner (se prop. 2016/17:173, s. 511). Av 2 kap. 2 § penningtvättslagen följer att den allmänna riskbedömningen ska dokumenteras och hållas uppdaterad. Enligt 5 § i Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter (KAMFS 2021:3) ska den allmänna riskbedömningen utvärderas minst en gång per år och uppdateras vid behov.

För att den allmänna riskbedömningen ska vara relevant, tillförlitlig och verksamhetsanpassad ska den i möjligaste mån baseras på verkliga sårbarheter och risker (prop. 2016/17:173 s. 510). Företaget ska beakta omständigheter som framkommit vid inrapportering av misstänkta transaktioner eller aktiviteter till polismyndigheten. Företaget ska också beakta information om sårbarheter, risker, kända tillvägagångssätt, kvantitativa data och andra relevanta uppgifter som tillhandahålls av de myndigheter som ansvarar för att utreda och beivra penningtvättsbrott och finansiering av terrorism (prop. 2016/17:173 s. 208 och s. 510).

NN:s allmänna riskbedömning inleds med en generell och teoretisk redogörelse av syftet med att göra en allmän riskbedömning och en förklaring av de risker som fastighetsmäklarbranschen som helhet utsätts för. Dokumentet får i den delen enligt Fastighetsmäklarinspektionens uppfattning anses utgöra en redogörelse och generell beskrivning, inte som en del av bedömningen.

Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att där saknas en redogörelse av verksamhetsspecifika omständigheter såsom exempelvis företags organisatoriska komplexitet, storlek och omsättning, nuvarande och tidigare verksamhet, antalet anställda och verksamma mäklare, antalet uppdrag och fördelningen mellan förmedlingsuppdrag och andra typer av uppdrag som utförs per år samt annan relevant information om företagets verksamhet. Det framgår inte heller att dessa faktorer beaktats vid utförandet och upprättandet av den allmänna riskbedömningen vilket står i strid med bestämmelsen i 2 kap. 2 § penningtvättslagen. Företaget saknar därmed grundvalar för att kunna avgöra omfattningen av den allmänna riskbedömningen.

Företaget har kortfattat listat vilka tjänster, produkter, distributionskanaler, kundgrupper och geografiska områden som förekommer i företagets verksamhet. Varje kategori har även tilldelats en risknivå. Fastighetsmäklarinspektionen anser att det finns en otydlighet kring innebörden av de risknivåer som har angetts för de olika kategorierna och hur företaget kommit fram till de olika risknivåerna. Det är oklart om den risk som anges avser risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism, båda riskerna eller någon annan risk. Det är även oklart om de angivna risknivåerna avser den kvarvarande risken efter det att riskreducerande åtgärder har vidtagits och i så fall saknas en analys och bedömning av vilken den inneboende risken inledningsvis har bedömts vara. Gäller de angivna risknivåerna i stället den inneboende risken före det att riskreducerande åtgärder har vidtagits saknas i stället en efterföljande bedömning från företaget avseende den risk som bedöms kvarstå efter det att riskreducerande åtgärder har tillämpats.

Företaget har i ett efterföljande avsnitt delvis bemött skälen för de bedömningar som gjorts. Antagandena om riskerna för de olika kategorierna är däremot generella och saknar motivering, detsamma gäller företagets bedömning av den övergripande risken.

Vid den allmänna riskbedömningen ska företaget beakta vilka tjänster som tillhandahålls och vilka egenskaper och sårbarheter de har. Vid den bedömningen ska företaget beakta uppgifter och iakttagelser från den egna verksamheten. Det är en förutsättning för att den allmänna riskbedömningen ska fylla sitt syfte att besvara frågan om och hur företagets tjänster kan användas för att dölja eventuellt samband med brottslig verksamhet. Det kan konstateras att det finns omfattande skillnader mellan de olika typerna av tjänster avseende karaktär, varaktighet, särskilda förhållanden och sårbarhet. NN har i den allmänna riskbedömningen inte beskrivit hur respektive tjänst kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism och heller inte bedömt hur stor risken för att det kan ske i företagets verksamhet är. Inspektionen anser att företaget i sin allmänna riskbedömning inte har beaktat och fäst avseende vid de tjänster som tillhandahålls i den utsträckning som krävs för att efterleva skyldigheterna som följer av 2 kap. 1 § penningtvättslagen.

Företaget har även en lista över specifikt identifierade risker. Dessa risker är generella för hela fastighetsmäklarbranschen och har inte anpassats för den aktuella verksamheten i företaget. Fastighetsmäklarinspektionen anser att det anförda, tillsammans med det ovan anförda, visar att den ingivna handlingen till stor del utgörs av malltext som inte i tillräcklig utsträckning anpassats efter den aktuella verksamheten.

Avslutningsvis innehåller den allmänna riskbedömningen en sammanfattande allmän riskanalys. Riskanalysen utgörs av en samling konstateranden om verksamheten. Det saknas analys och bedömning av hur olika riskfaktorer i kombination med varandra kan påverka risken för att företaget utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det finns inte heller någon nyanserad analys och bedömning av hur stor den sammantagna risken är för att företagets tjänster kan utnyttjas för sådana syften.

Det riskbaserade förhållningssättet innebär att företaget ska vidta åtgärder som står i proportion till de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som företaget är utsatt för. Det är därför centralt att den allmänna riskbedömningen är utformad specifikt utifrån de risker som finns i den egna verksamheten och de åtgärder som vidtas för att motverka de identifierade riskerna. Mot bakgrund av den bristfälliga riskanalysen anser Fastighetsmäklarinspektionen att företaget har saknat möjlighet att identifiera åtgärder som är lämpliga att vidta.

Till följd av att företaget inte i tillräcklig grad har identifierat, analyserat och gjort en motiverad bedömning av de riskfaktorer som ska beaktas enligt penningtvättsregelverket konstaterar Fastighetsmäklarinspektionen att företaget därför inte heller har kunnat redogöra för och bedöma den sammantagna risken för att företaget kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Mot denna bakgrund har företaget inte kunnat identifiera eller analysera vilka risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som är förknippade med företagets verksamhet, bedöma risknivån samt analysera hur riskerna kan och bör motverkas.

Då företaget är verksamt inom fastighetsmäklarbranschen där sektorsrisken för penningtvätt konstateras betydande uppställs enligt penningtvättsregelverket särskilda krav på att företaget vidtar adekvata, anpassade och kraftfulla åtgärder för att hantera risken i verksamheten.

Sammantaget finner Fastighetsmäklarinspektionen att den ingivna handlingen inte innehåller de grundläggande delar som ska finnas i en allmän riskbedömning hos ett registrerat fastighetsmäklarföretag. Handlingen är mycket bristfällig och uppfyller inte kraven enligt 2 kap. 1 § penningtvättslagen. Konsekvensen blir att företaget inte kan skapa sig en korrekt uppfattning om på vilket sätt verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism och att företaget därmed inte heller kan vidta lämpliga åtgärder för att minska riskerna. Företaget har därigenom löpt en ökad risk att utnyttjas för sådana syften.

Företagets interna rutiner och riktlinjer

Ett fastighetsmäklarföretag ska ha dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende sina åtgärder för kundkännedom, övervakning och rapportering samt för behandling av personuppgifter. Rutinerna och riktlinjerna ska fortlöpande anpassas efter nya och förändrade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. Omfattningen och innehållet ska bestämmas med hänsyn till fastighetsmäklarföretagets storlek, art och riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism som har identifierats i den allmänna riskbedömningen enligt 2 kap. 8 § penningtvättslagen.

Enligt 11 § i Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter ska mäklarföretaget utvärdera sina rutiner regelbundet, minst en gång per år och uppdatera dem vid behov samt dokumentera datumet för utvärderingen och en eventuell uppdatering av dem.

I tillämpningen av ett riskbaserat förhållningssätt är en verksamhetsutövares rutiner och riktlinjer av väsentlig betydelse. De interna rutinerna ersätter i praktiken till stor del sådana detaljerade bestämmelser i lag eller föreskrifter som ger tydliga och detaljerade handlingsregler. Penningtvättslagen sätter i viktiga avseenden endast ramarna för verksamhetsutövarens skyldigheter och dessa ramar måste sedan fyllas med ett innehåll som är begripligt, situationsanpassat och tillämpbart genom verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer. Riktlinjerna kan bland annat avse ID-kontroller, frågeformulär för situationer som kräver skärpta kundkännedomsåtgärder och rutiner för hur avvikelser ska uppmärksammas, analyseras och vid behov rapporteras till Polismyndigheten. Det ska vara tydligt för verksamhetsutövaren vilka åtgärder som ska vidtas i olika situationer (prop. 2016/17:173 s. 212 f.).

Riskbedömningen av företagets kunder och innehållet i de rutiner och riktlinjer som verksamhetsutövaren har upprättat för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism ska återspegla de risker som identifierats i den allmänna riskbedömningen.

Syftet med dokumenterade rutiner och riktlinjer är att dessa inte enbart ska redogöra för de krav som ställs på verksamhetsutövaren enligt penningtvättslagen och därtill utfärdade föreskrifter, utan att de ska komplettera och utveckla dessa delar för att fungera vägledande för fastighetsmäklarna.

Dokumentet saknar verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer för hur bedömningen ska göras av kundens riskprofil. Det åligger den enskilde mäklaren att utifrån den allmänna riskbedömningen riskklassificera kunden. Företaget har därefter angett en lista på omständigheter som kan motivera att risken bedöms som hög. Listan saknar direkt sammankoppling till de omständigheter som företaget kategoriskt bedömt som hög risk i den allmänna riskbedömningen. I stället är listan generell utefter de risker som branschen som helhet har identifierat. Det är sedan mäklarens bedömning av kundens riskprofil som avgör huruvida skärpta åtgärder behöver vidtas. Det saknas däremot vägledning i vilka dessa skärpta åtgärder är.

Företaget har i den allmänna riskbedömningen identifierat flertalet situationer som förekommer i verksamheten där det föreligger hög risk. Rutiner saknas dock för hur mäklaren ska agera för att hantera den i de fallen bedömda höga risken. Företagets rutiner och riktlinjer hanterar och motverkar således inte de risker som har identifierats i den allmänna riskbedömningen. Därtill är vägledningen bristfällig avseende vilka uppgifter som bör inhämtas för att bedöma affärens syfte och art och hänvisar i huvudsak till penningtvättslagen.

Det lämnas även bristfällig vägledning avseende hur utredningen av förekomst av verklig huvudman ska göras för juridiska personer. Detta genom att där bland annat saknas vägledning avseende vem som anses utgöra den juridiska personens huvudman för det fall det står klart att den juridiska personen inte har någon verklig huvudman samt för de fall det mäklaren har anledning att anta att den person som efter åtgärder identifierats som verklig huvudman inte är det.

De fördjupade åtgärder som företaget presenterar ger ingen information eller ytterligare vägledning för de anställda mäklarna om vilka typer av situationer som kan föranleda denna informationsinhämtning, vilken typ av information som behöver inhämtas från kunden eller vilka frågor som bör ställas. Gällande utredning om verklig huvudman anges det att den ansvariga mäklaren alltid ska utreda om en kund som är en fysisk person har en verklig huvudman. Det anges däremot ingenting som vägleder mäklaren i hur en sådan utredning skulle gå till i praktiken.

I andra avseenden är rutinerna enligt Fastighetsmäklarinspektionens bedömning bristfälliga på flertalet områden. Det saknas exempelvis vägledning i hur kontroll av huruvida kunden har hemvist i en stat som är föremål för sanktioner eller embargon ska genomföras. Inte heller framgår hur mäklaren ska agera vid förekomst av en komplicerad ägastruktur i en juridisk person trots att dessa förekomster listas som faktorer som kan medföra hög risk tidigare i rutinerna.

Det saknas därutöver uppgifter om på vilket sätt rutinerna och riktlinjerna har utformats med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek, art och i förhållande till riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism som identifierats för verksamheten. På flera ställen anges generellt åtgärder som kan vidtas och inte vilka åtgärder som ska vidtas.

Sammantaget utgörs rutinerna och riktlinjerna av allmänt hållen information snarare än konkret vägledning. Dokumentet får enligt Fastighetsmäklarinspektionens uppfattning huvudsakligen anses utgöra en redogörelse av de krav som uppställs på en verksamhetsutövare i penningtvättsregelverket utan koppling till den aktuella verksamhetens specifika förhållanden. Bristerna i den allmänna riskbedömningen medför dock att företaget har saknat förutsättningar att ta fram riskbaserade, användbara och verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer för att motverka att företaget utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. En enskild mäklare ges genom företagets interna rutiner inte förutsättningar att vidta nödvändiga åtgärder eftersom rutinerna är otillräckliga genom att de inte beskriver på ett tillräckligt omfattande och tydligt sätt hur olika kontrollerna ska göras och hur resultatet av kontrollerna ska dokumenteras. Det föreligger även en risk för att en situation hanteras olika av företagets mäklare. Mot bakgrund av detta måste företagets rutiner betecknas som bristfälliga.

Fastighetsmäklarinspektionen finner att företaget, till följd av bristerna i den allmänna riskbedömningen, har saknat förutsättningar att ta fram riskbaserade och verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer för att motverka att företaget utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Den ingivna handlingen uppfyller inte kraven på dokumenterade rutiner och riktlinjer enligt 2 kap. 8 § penningtvättslagen.

Sammantagen bedömning

Företagets bristfälliga allmänna riskbedömning och avsaknaden av verksamhetsanpassade rutiner och linjer utgör allvarliga överträdelser av penningtvättsregelverket. Bristerna innebär att företaget har saknat insikt om hur den egna verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och har medfört att företaget har löpt en markant ökad risk att utnyttjas för sådana ändamål. Fastighetsmäklarinspektionen finner att företaget genom dessa brister har åsidosatt sina skyldigheter enligt penningtvättslagen.

Val av ingripande

Fastighetsmäklarinspektionen ska återkalla registreringen för ett fastighetsmäklarföretag som överträder en bestämmelse i penningtvättslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Om det kan anses tillräckligt, får inspektionen i stället för att återkalla registreringen, meddela en varning eller en erinran. Om förseelsen är ringa, får inspektionen enligt 4 kap. 4 § 1 st. p. 4 och 2 st. fastighetsmäklarlagen avstå från att meddela en påföljd.

Fastighetsmäklarinspektionen får enligt 4 kap. 6 § fastighetsmäklarlagen besluta att ett fastighetsmäklarföretag som meddelas en varning eller en erinran för en överträdelse även ska betala en sanktionsavgift.

Omständigheter som ska beaktas vid en bedömning av om ett mäklarföretag ska betala en sanktionsavgift är hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar. I försvårande riktning ska beaktas om fastighetsmäklarföretaget tidigare har begått en överträdelse. I förmildrande riktning ska beaktas om mäklarföretaget i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat utredningen och om mäklarföretaget snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra sedan den anmälts till eller påtalats av Fastighetsmäklarinspektionen i enlighet med 4 kap. 8 § fastighetsmäklarlagen.

De i lagtexten angivna omständigheterna att beakta vid bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek är endast exemplifierande (prop. 2016/17:173 s. 411). Som en allmän utgångspunkt bör sanktionsavgiften stå i proportion till överträdelsens allvarlighet (prop. 2016/17:173 s. 556). Sanktionsavgiftens storlek ska också stå i relation till verksamhetsutövarens storlek och omsättning (prop. 2016/17:173 s. 403 f.). Med finansiell ställning avses exempelvis verksamhetsutövarens årsomsättning, men även andra faktorer, som till exempel ett utdömt skadestånd eller ålagd företagsbot, bör kunna beaktas (prop. 2016/17:173 s. 556).

Fastighetsmäklarinspektionen har i tidigare beslut prövat liknande förseelser och därvid meddelat de berörda företagen en varning samt ålagt företagen att betala sanktionsavgifter (se t.ex. inspektionens beslut med dnr 24–0528, 23–0562 och 25-1090). Beslutet i 24-0528 har fastställts av Förvaltningsrätten i Karlstad genom dom i mål nr 455-25, vilken vunnit laga kraft. De andra besluten är överklagade och inte avgjorda slutligt ännu. Fastighetsmäklarinspektionen ser inte skäl att avvika från de tidigare gjorda bedömningarna i dessa ärenden och som hittills i ett fall fastställts av domstol.

Fastighetsmäklarinspektionen bedömer att NN, till följd av de allvarliga överträdelser av centrala delar av penningtvättsregelverket som företaget har begått, har löpt en ökad risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Överträdelserna motiverar en varning. Av samma skäl finns anledning att besluta om en sanktionsavgift.

Överträdelsernas karaktär är sådana att det inte går att fastställa den vinst som mäklarföretaget har gjort till följd av dem. Fastighetsmäklarinspektionens utredning har visat att företaget har en mycket bristfällig allmän riskbedömning, vilket har lett till att företaget inte heller haft förutsättningar att ta fram riskbaserade och verksamhetsanpassade rutiner och riktlinjer för att motverka att företaget utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Inspektionen bedömer överträdelserna som allvarliga varför sanktionsavgiften därför ska bestämmas till ett kännbart belopp. Överträdelserna har vidare begåtts i en verksamhet som typiskt sett löper en betydande risk för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vid en sammantagen bedömning, då särskilt har beaktats företagets finansiella ställning och verksamhet samt överträdelsernas art och allvarlighet, bestämmer Fastighetsmäklarinspektionen sanktionsavgiften till 1 200 000 kronor.

Fastighetsmäklarföretaget NN ska således meddelas en varning samt betala en sanktionsavgift om 1 200 000 kronor.

Tillsynsärendet avslutas genom detta beslut. Mäklarföretagets skyldigheter att upprätta en allmän riskbedömning samt rutiner och riktlinjer som efterlever penningtvättsregelverket kvarstår emellertid. Fastighetsmäklarinspektionen kan komma att följa upp att verksamheten följer penningtvättsregelverket genom nya tillsynsinitiativ.

[1] Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter och allmänna råd (KAMFS 2021:3) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

[2] Polismyndigheten, april 2021.