Beslut

Sammanfattning

Prövning av om fastighetsmäklaren har åsidosatt sina skyldigheter avseende ett utkast till servitutsavtal som säljarna tillhandahöll mäklaren samma dag som kontraktsskrivningen. Vidare en prövning av om mäklaren har åsidosatt sitt ansvar beträffande information om en grannes anmaning om bebyggelse utanför förmedlingsobjektets tomtgräns, som mäklaren fick kännedom om mellan kontraktsskrivningen och tillträdet. Slutligen en prövning avseende mäklarens ansvar för en felaktig uppgift om fiberanslutning i objektsbeskrivningen.

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionen meddelar fastighetsmäklaren NN en varning.

Ärendet

I en anmälan till Fastighetsmäklarinspektionen har kritik riktats mot fastighetsmäklaren NN (verksam vid [namnet på företaget]). Anmälaren har gett in köpekontraktet med tre bilagor, en anmaning från grannen, servitutshandlingar från Lantmäteriet samt ett utkast till ett servitutsavtal.

På begäran av Fastighetsmäklarinspektionen har fastighetsmäklaren yttrat sig i ärendet. Han har gett in uppdragsavtalet, objektsbeskrivningen, utdrag från fastighetsregistret samt skärmbilder som återger sms och mejl.

Anmälan

Anmälaren har uppgett i huvudsak följande.

Mäklaren har underlåtit att informera honom och hans sambo om att ett skjul på den fastighet de har köpt till viss del står på grannens tomt. Denna information lämnades först vid tillträdet och ledde till att de blev tvungna att riva byggnaden. I en skriftlig anmaning från grannen till säljarna, daterad drygt två månader före tillträdet, anger grannen att han har informerat mäklaren om omständigheterna kring skjulet.

Vidare står det ”Fiber förberett/framdraget till huset” i objektsbeskrivningen. Detta visade sig inte stämma, då det fanns fiber anslutet i området, men inte framdraget till fastigheten i fråga.

Det saknas även angivelse avseende ett avtalsservitut under paragrafen ”Rättigheter/belastningar” i köpekontraktet. Mäklaren har däremot angett att det finns en bilaga till köpekontraktet benämnd ”Servitutsavtal avtalsbrunn”. Den enda informationen de fått kring servitutet är ett mejl strax innan kontraktsskrivningen, sent på kvällen den 26 oktober. I mejlet fanns ett servitutsavtal bifogat, som inte var undertecknat. Varken han eller hans sambo hade kännedom om avtalet förrän de var på plats vid kontraktsskrivningen.

Långt senare behövde han kontrollera servitutet eftersom det fanns en befarad vattenläcka. När han inhämtade avtalet från Lantmäteriet noterade han att avtalet inte överensstämmer med det avtal som mejlades ut strax innan kontraktsskrivningen. Handlingarna är dock daterade samma dag, den 26 oktober 2022. Fram till detta datum var säljarna ägare till både den härskande och den tjänande fastigheten och skrev således avtalet med sig själva. Säljarna har alltså begått ett avtalsbrott genom att registrera ett annat avtalsservitut hos Lantmäteriet än det utkast som mejlades över av mäklaren.

Han har kontrollerat originalhandlingarna från kontraktsskrivningen, liksom vad mäklaren mejlade över dagen därpå, och inget servitutsavtal finns bifogat, trots att det anges att det ska utgöra en bilaga till köpekontraktet. Per telefon har NN uppgett att han aldrig har sett ett undertecknat servitutsavtal. Mäklarens agerande har möjliggjort för säljarna att i efterhand byta ut servitutsavtalet.

Han och hans sambo har nu påbörjat en försäljning av bostaden. Hans sambo har tagit kontakt med mäklaren angående eventuellt återanvändande av de bilder som användes i marknadsföringen när de själva köpte fastigheten. I ett telefonsamtal mellan hans sambo och mäklaren den 5 februari 2025 styrde mäklaren över samtalet till att börja prata om den anmälan han gjort mot mäklaren. Eftersom han inte var part i samtalet kan han bara återge det han har hört från sin sambo. NN ska ha inlett samtalet med att fråga om hans sambo visste om att han gjort en anmälan och varit arg över att han lagt ner en massa arbete på att försöka sätta dit mäklaren. Vidare sa mäklaren att det var otroligt dålig stil att inte kontakt tagits med honom, i stället för att en anmälan gjordes. Slutligen avslutade mäklaren med att de inte ska göra något ytterligare med det här. Han anser att NN har agerat olämpligt och oprofessionellt genom att prata illa om honom med hans sambo och att det är synnerligen allvarligt att bemötas med repressalier.

Fastighetsmäklarens yttrande

Fastighetsmäklaren har uppgett i huvudsak följande.

Köparna hade visat intresse för fastigheten under en längre period, men parterna låg till en början långt ifrån varandra gällande priset. Den 26 oktober 2022 lade köparna ett bud på 7 350 000 kronor, med villkoret att budet endast gällde den aktuella kvällen. Han kontaktade säljarna som sade sig vara öppna för en kompromiss om köparna kunde gå upp till en köpeskilling på 7 375 000 kronor. Under samtalet frågade säljarna om han sett deras mejl gällande ett servitutsavtal avseende förmedlingsobjektet och deras andra fastighet. Säljarna hade mejlat avtalet till honom tidigare samma dag, men han hade inte haft möjlighet att läsa mejlet under dagen. Klockan 19.30 ringde han upp en av köparna, framförde säljarnas motbud samt informerade om säljarnas önskade servitutsavtal. Köparna bad om betänketid gällande motbudet och informationen från säljarna och bad honom att skicka servitutsavtalet omedelbart per mejl, vilket han gjorde. Klockan 19.45 ringde köparna tillbaka, uppgav att motbudet antogs och att de ville genomföra kontraktsskrivningen direkt. På grund av att mäklarkontoret inte var tillgängligt efter klockan 21.00 frågade han köparna om de godtog att undertecknandet skedde hemma hos säljarna. Han skrev ut köpekontraktet på kontoret och de träffades därpå klockan 20.40 hemma hos säljarna. I det utskrivna köpekontraktet han hade med sig fanns angivet de servitut som fanns registrerade i fastighetsregistret. Han hade även lagt in information under ”Handlingar som köparen tidigare tagit del av och är införstådd med”. Det finns inte angivet att servitutsavtalet utgjorde en bilaga till köpekontraktet. Kontraktsskrivningen inleddes med en genomgång av servitutsavtalet, genom vilket säljarna ville tillförsäkras tillgång till vatten från förmedlingsobjektets brunn. Köparna hade inget att invända mot avtalsinnehållet och var medvetna om att avtalet inte var undertecknat.  

Säljarna hade för avsikt att skriva under servitutsavtalet, men på grund av den påskyndade kontraktsskrivningen hade de inte haft möjlighet att göra detta. Säljarna åtog sig att skyndsamt överlämna ett undertecknat servitutsavtal till köparna. Det rörde sig om en mycket tidspressad situation och han har inte på något sätt försökt forcera affären. Han gjorde sitt yttersta för att tillgodose parternas vilja.

Den 26 september 2024 uppmärksammade köparna honom på att servitutsavtalet som legat till grund för en senare inskrivning i fastighetsregistret skilde sig från servitutsavtalet som gåtts igenom vid kontraktsskrivningen. Han kan i efterhand konstatera att säljarna inte har överlämnat något undertecknat servitutsavtal till köparna, utan i stället skickat in avtalet till inskrivningsmyndigheten. Myndigheten accepterade dock inte formuleringen gällande kostnader för service och reparation som skulle belasta förmedlingsobjektet. Säljarna tog därför bort denna del, vilket medför att avtalet är förmånligare för köparna än den ursprungliga versionen. Om köparna bedömer att det ändrade avtalet har bakdaterats är det något som bör diskuteras med säljarna. Den ena köparen anspelar i anmälan på att han uppsåtligen skulle ha skapat en möjlighet för säljarna att ändra servitutsavtalet i efterhand. Detta gör honom upprörd, då han under hela förmedlingsprocessen har agerat opartiskt. Han skulle inte ha någon egen vinning av att agera på det sätt som anmälaren påstår.

Vid det första intagsmötet med säljarna frågade han om fiber var indraget. Säljarna uppgav att de anlitat företaget Y att anlägga cirka 80 meter uppfart, där det lagts ner rör för vatten, avlopp och fiber. Företaget Y var involverade i infrastrukturarbetet i området och hade uppdrag från fiberägaren att förbereda för fiber på fastigheten. Utifrån den information som säljarna fått från underleverantörerna var fiber förberett/framdraget till bostaden. Han är inte expert på fiberteknik och hade ingen anledning att ifrågasätta säljarnas information från entreprenörerna. Säljarna hjälpte köparna innan tillträdet att ordna en snabb installation med en kampanjrabatt.

Han hade ett möte med grannen i slutet av januari 2023, då de diskuterade grannens eventuella framtida försäljningar. Grannen nämnde då i förbifarten att säljarna av förmedlingsobjektet har sin poolpump/ett litet skjul precis på tomtgränsen, med risk att det till och med sticker ut på fel sida av tomtgränsen. Han tog kontakt med en av säljarna som blev upprörd, då han menade att det fanns en överenskommelse om poolpumpens placering med grannens mor, som tidigare hade ägt grannfastigheten. Säljarna uppgav att de skulle lösa frågan genom att tala med grannen. Utifrån denna utfästelse såg han inget skäl till att kontakta köparna i detta läge. Skulle detta bli en fråga framöver skulle ansvaret att flytta pumpen/det lilla skjulet falla på säljarna. Det stämmer inte att köparna fick kännedom om anmaningen från grannen först vid tillträdet. En av köparna fick ta del av grannens anmaning per mejl dagen före tillträdet. Om det visade sig att säljarna inte kunde styrka att det fanns tillstånd för placeringen och att grannen stod fast vid en flytt av pumpen förstår han inte varför köparna inte kontaktade säljarna, för att be säljarna att flytta pumpen. Alternativt att köparna kunde ha kontaktat honom för att ta hjälp att reda ut frågan. Han vill med kraft förtydliga att säljarna lämnat en utfästelse till honom att lösa situationen, varvid det inte förelåg skäl att lyfta frågan.

Han har inte på eget initiativ kontaktat anmälarens sambo. Hon tog kontakt med honom gällande ett eventuellt övertagande av bilder från den tidigare fastighetsägaren. Med beaktande av detta, samt att han i många år vid tre olika förmedlingstillfällen har haft kontakt med sambon, kändes situationen märklig eftersom han visste att sambons partner anmält honom till inspektionen. Han kände att han ville fråga om sambon kände till anmälan. Han förklarade för anmälarens sambo att han förväntades svara inspektionen avseende åtta olika punkter och att han uppskattat om de kontaktat honom direkt om de hade frågor eller synpunkter rörande köpet. Han har inte sagt att anmälaren vill sätta dit honom eller att det var dålig stil att göra en anmälan. Han har inte heller sagt att de ”inte ska göra något ytterligare med det här” eller utdelat repressalier.

Handlingarna

Fastighetsmäklarinspektionen har i detta ärende granskat de ingivna dokumenten enbart som underlag för bedömningen av anmälarens klagomål, en så kallad riktad granskning. Dokumentens innehåll i övrigt har alltså inte ingått i granskningen.

I handlingarna har följande uppmärksammats.

Köpekontraktet

Köpekontraktet är undertecknat av parterna den 26 oktober 2022. Avtalad tillträdesdag är den 31 mars 2023. I kontraktet anges bland annat följande.

§ 4 Rättigheter och belastningar

Säljaren garanterar att fastigheten endast belastas av följande servitut, nyttjanderätter, ledningsrätter, utmätnings- eller kvarstadsanteckningar; samt att fastigheten har del av följande samfälligheter eller gemensamhetsanläggningar:

Förmån: Officialservitut Vattenledning, Avlopp, XXXX-XXXX/X.X

Last: Officialservitut Väg, XXXX-XXXX/X.X

[…]

Handlingar

Köparen har tidigare fått, tagit del av och är införstådd med:

• Besiktningsprotokoll

• Planritningar

• Energideklaration

• Servitutsavtal vattenbrunn

Utkastet till servitutsavtal

Utkastet till servitutsavtal som har mejlats ut av mäklaren är inte undertecknat. Handlingen är daterad den 26 oktober 2022. Däri anges följande.

Servitutsavtal

På fastighet X [den förmedlade fastigheten, FMI:s kommentar] finns en djupborrad brunn. Vattnet från denna brunn avses att kunna användas av både fastigheten X och fastigheten Z. I de fall då fastighet Z väljer att nyttja detta vatten ska ansvar för detta brunnsvatten och kostnader för service och reparation av brunnen, brunnspumpen, ledningar och hydropress samt elinstallationer och rimliga elkostnader för pumpning av brunnsvattnet fördelas lika mellan fastighetsägarna. Dragna ledningar framgår av kartskiss. Ingen av fastighetsägarna äger rätt att ta bort eller förstöra driften av denna brunn, ledningar eller övriga installationer utan skriftlig överenskommelse med den andre fastighetsägaren.

[…]

Tillsammans är MM och PP 100 procentiga ägare av fastigheterna X och Z.

Det registrerade servitutsavtalet

Det undertecknade servitutsavtalet som har getts in till Lantmäteriet är också daterat den 26 oktober 2022. Däri anges följande.

Avtalsservitut brunnsvatten

På fastighet X finns en djupborrad brunn. Vattnet från denna brunn avses att kunna användas av både fastigheten X och fastigheten Z. Dragna ledningar framgår av kartskiss. Ingen av fastighetsägarna äger rätt att ta bort eller förstöra driften av denna brunn, ledningar eller övriga installationer för detta vatten utan skriftlig överenskommelse med den andra fastighetsägaren.

[…]

Tillsammans är MM och PP 100 procentiga ägare av fastigheterna X och Z.

E-postmeddelande från mäklaren till den ena köparen

Av ett e-postmeddelande som mäklaren har gett in till inspektionen framgår att han klockan 19.34 den 26 oktober 2022 har skickat ett mejl till den ena köparen, där en bilaga benämnd ”Servitutsavtal […] har bifogats mejlet.

Objektsbeskrivningen

I objektsbeskrivningen anges bland annat följande.

Fiber förberett/framdraget till huset.

Anmaningen från grannen

Anmälaren har gett in en skrivelse från säljarnas granne riktad till säljarna, daterad den 28 januari 2023. Däri anges bland annat följande.

1. Framme vid skjulet ni har för diverse prylar och rör (till poolen?) märkte jag tydligt, nu när ni avstyckat er tomt med ett gränsrör lite nedanför i sluttningen, att ni inte flyttat skjulet och VA-rör in på er tomt.

Skjulet står tydligt fortfarande med c:a 3/4 på vår mark! Se [ortsnamns] kommuns kartor i bilagan!

Jag bad er för flera år sedan, något år efter Lantmäteriets utstakningar c:a 2015, att ni skulle göra detta så att det står på ett avstånd som närmast tomtgränsen på minst 1,0 meter. Medgivande från 4,5 m. Detta har tydligen inte gjorts men måste göras innan ni avflyttar!

Det ligger en del sten och slang där som ni också har att avlägsna.

Om ni behöver lasta på trailer så kan ni köra upp på [gatunamn] och in på [gatunamn] så blir det kanske enklare för er.

[…]

Hoppas detta nu utförs så att den nye ägaren slipper detta arbete med återställning till ett korrekt och snyggt skick!

I samband med att jag besökte NN på [namnet på företaget] […] för vidare exploatering av våra marker så kom vi in på historien om och bakgrunden till [smeknamn på den förmedlade fastigheten] etc. Jag nämnde då för NN det i pkt 1 ovan nämnda förhållandena och lovade honom att påminna dig om att göra åtgärder före er avflyttning.

Fastighetsmäklarinspektionens bedömning

Fastighetsmäklarens allmänna omsorgsplikt

Enligt 3 kap. 1 § fastighetsmäklarlagen ska en fastighetsmäklare utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren ska ta till vara både säljarens och köparens intresse. Inom ramen för de krav som god fastighetsmäklarsed ställer ska mäklaren särskilt beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen.

Servitutet

Av 3 kap. 13 § 1 st. fastighetsmäklarlagen framgår att fastighetsmäklaren ska kontrollera vem som har rätt att förfoga över fastigheten och vilka inteckningar, servitut och andra rättigheter som belastar fastigheten.

Enligt 3 kap. 20 § fastighetsmäklarlagen ska fastighetsmäklaren verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte något annat har avtalats ska mäklaren hjälpa köparen och säljaren att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen.

I förarbetena (prop. 1983/84:16 s. 41) uttalas det bland annat att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna och bör vara aktiv och observant på frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen.

En fastighetsmäklare, som har åtagit sig att upprätta överlåtelsehandlingar åt parterna, har ett självständigt ansvar för avtalsinnehållet och utformningen av villkoren. Syftet med ett skriftligt avtal är att dokumentera vad som är avtalat och på det sättet förebygga konflikter mellan parterna. En klausul ska utformas på ett så tydligt sätt att den är vägledande för parterna (jfr inspektionens beslut med dnr 22–2254).

Av 14 kap. 5 § jordabalken (1970:994) framgår formkraven för att ett avtal om servitut ska vara giltigt. I den skriftliga upplåtelsehandlingen ska den härskande och tjänande fastigheten anges samt ändamålet med upplåtelsen. Avtalet ska undertecknas av den tjänande fastighetens ägare. Lantmäteriet nekar inskrivning i fastighetsregistret i det fall upplåtelsehandlingen inte är i original och fysiskt undertecknad (se Lantmäteriets handbok för fastighetsinskrivning, version 2017:88, s. 27).

Av utredningen framgår att mäklaren har kontrollerat vilka servitut som var inskrivna i fastighetsregistret och angett dessa i objektsbeskrivningen. Det kan konstateras att det vid kontraktsskrivningen ännu inte fanns något servitutsavtal avseende brunnen som var undertecknat av den tjänande fastighetens ägare. Som utgångspunkt anser Fastighetsmäklarinspektionen att mäklaren i en sådan situation bör inhämta parternas ståndpunkt i frågan, vid enighet verka för att en undertecknad upplåtelsehandling ingås innan kontraktsskrivningen, att servitutet anges i köpekontraktet samt att upplåtelsehandlingen bilageras till kontraktet. I aktuellt fall har det enligt mäklarens uppgift rört sig om en mycket snabb kontraktsskrivning efter köparnas önskemål, som fick hanteras utanför mäklarföretagets lokaler.  Inspektionen anser att mäklaren i detta läge i vart fall skulle ha vidtagit åtgärder för att få frågan tydligare reglerad i köpekontraktet. Att han har underlåtit att göra detta innebär ett åsidosättande av omsorgsplikten samt 3 kap. 20 § fastighetsmäklarlagen.

Mäklaren har angett att köparna fick del av utkastet till servitutsavtal före kontraktsskrivningen, om än en mycket kort tid innan parterna möttes. Han har vidare angett att de var införstådda med innehållet och omständigheten att handlingen inte var undertecknad. Fastighetsmäklarinspektionen kan inte motbevisa uppgifterna. Mot denna bakgrund, den snabba kontraktsskrivningen utanför mäklarföretagets lokaler, samt att mäklaren ändock har omnämnt handlingen i köpekontraktet, finner inspektionen vid en sammantagen bedömning att påföljden kan stanna vid en erinran.

Bebyggelsen på grannens mark

Av 3 kap. 12 § 1 st. fastighetsmäklarlagen följer att en fastighetsmäklare, i den utsträckning som god fastighetsmäklarsed kräver det, ska ge tilltänkta köpare de råd och upplysningar som de kan behöva om fastigheten och andra förhållanden som har samband med överlåtelsen.

Av bestämmelsens tredje stycke framgår att om mäklaren har iakttagit eller annars känner till eller med hänsyn till omständigheterna har särskild anledning att misstänka något om fastighetens skick som kan antas ha betydelse för en köpare, ska mäklaren särskilt upplysa denne om detta.

En fastighetsmäklare bör upplysa om samtliga uppgifter som kan antas vara av betydelse för en köpare och som mäklaren har tillgång till. Att uppgifterna ska kunna ”antas vara av betydelse” visar att beviskravet är lågt ställt (se Fastighetsmäklarinspektionens beslut i ärendena med dnr 20–0694 och 20–0208).

Fastighetsmäklarens ansvar för att upplysa om fel eller lämna annan betydelsefull information som han får kännedom om i tiden mellan köpekontraktet och tillträdet är inte helt klarlagt (se Melin, Fastighetsmäklarlagen, version 5 A, JUNO, kommentaren till 3 kap. 12 §). Fastighetsmäklarinspektionen har i flera beslut meddelat mäklare en påföljd när mäklaren har underlåtit att vidarebefordra information som denne har fått kännedom om i tiden mellan kontraktsskrivningen och tillträdet. I ett beslut meddelades mäklaren en påföljd för att inte ha överlämnat information om avsaknad av ett bygglov, som mäklaren fick kännedom om mellan kontraktsskrivningen och tillträdet (se beslut med dnr 4-1277-10). Inspektionen har i ett annat beslut meddelat mäklaren en påföljd för att ha dröjt med att vidarebefordra information om ett radonprotokoll, som mäklaren fick kännedom om efter kontraktsskrivningen (se beslut med dnr 4.1-1547-14). I ytterligare ett beslut varnades en mäklare för att inte ha informerat en köpare om anmärkningar på en duschkabin som mäklaren fick kännedom om mellan kontraktsskrivningen och tillträdesdagen (se beslut med dnr 2018–0720).

Som tidigare redogjorts för har mäklaren även ett ansvar enligt 3 kap. 20 § fastighetsmäklarlagen att verka för att parterna kommer överens i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Det handlar främst om frågor som är aktuella inför överlåtelsen, men kan även gälla exempelvis återgångsavtal och eventuella tilläggsavtal som tecknas efteråt (se Melin, Fastighetsmäklarlagen, version 5 A, JUNO, kommentaren till 3 kap. 20 §).

Av utredningen i ärendet framgår att mäklaren cirka två månader före tillträdet fick kännedom om grannens klagomål avseende att förmedlingsobjektets poolpump och del av ett skjul stod på grannens tomt. Mäklaren har uppgett att informationen mejlades till den ena köparen dagen före tillträdet. Oaktat att mäklaren har kontaktat säljarna och fått besked om att frågan skulle lösas anser Fastighetsmäklarinspektionen att det rör sig om en sådan uppgift som kan antas vara av betydelse för en köpare att känna till. Det har därför ålegat NN att upplysa köparna om förhållandet utan dröjsmål. Genom att ha avvaktat med att vidarebefordra informationen till köparna i cirka två månader bedömer Fastighetsmäklarinspektionen att mäklaren har handlat i strid med sin rådgivnings- och upplysningsskyldighet. Mäklaren har enligt egen uppgift inte heller lyft grannens anmaning vid tillträdet, då säljarna muntligen hade utlovat att lösa frågan. Särskilt mot bakgrund av att köparna endast haft kännedom om grannens anmaning sedan dagen före tillträdet anser Fastighetsmäklarinspektionen att mäklaren borde ha efterhört med parterna om de ansåg att frågan behövde avhandlas innan det att tillträdet genomfördes. Genom att underlåta detta har mäklaren åsidosatt sitt ansvar enligt 3 kap. 20 § fastighetsmäklarlagen samt agerat i strid med sin omsorgsplikt. Sammantaget finner Fastighetsmäklarinspektionen att förseelserna motiverar en varning.

Fiberanslutningen

Enligt 3 kap. 14 § FML ska en fastighetsmäklare tillhandahålla en tilltänkt köpare som är konsument en skriftlig beskrivning av fastigheten (objektsbeskrivning).

Objektsbeskrivningen ska enligt bestämmelsen innehålla vissa obligatoriska uppgifter. Inget hindrar dock att mäklaren utöver de obligatoriska uppgifterna tar in ytterligare information i objektsbeskrivningen. Oavsett om en uppgift som en mäklare för in i en objektsbeskrivning är obligatorisk eller inte gäller dock att den ska vara korrekt och ge en rättvisande bild av objektet (se Kammarrätten i Stockholms dom den 4 juli 2005 i mål nr 8375–04).

Kravet på god fastighetsmäklarsed innefattar även att mäklaren ska följa all annan tillämplig lagstiftning, däribland marknadsföringslagen (2008:486).

Av 10 § marknadsföringslagen framgår det att en näringsidkare inte får använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet. En näringsidkare får inte heller utelämna väsentlig information i marknadsföringen. Med vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.

Enligt 8 § marknadsföringslagen är marknadsföring som är vilseledande enligt 10 § att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

Mäklaren ska normalt kunna förlita sig på de uppgifter som säljaren lämnar, om det inte föreligger särskilda omständigheter som ger anledning att ifrågasätta dem. Om sådan anledning finns ska mäklaren göra en mer ingående granskning och kontroll (jmf Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 15 november 2021 i mål nr 2063–21).

I objektsbeskrivningen har det angetts att fiber finns förberett/framdraget till bostaden. Det visade sig dock att fiber fanns anslutet i området, men inte framdraget till förmedlingsobjektet på sätt som angetts. Mäklaren har angett att uppgiften härrör från säljarna och att han inte hade någon anledning att ifrågasätta informationen. Fastighetsmäklarinspektionen anser det inte utrett att mäklaren har haft anledning att betvivla den lämnade uppgiften. Ärendet ska därför avskrivas i denna delfråga.

Övrigt

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd av Fastighetsmäklarinspektionen.

Påföljd

NN meddelas en varning för att han har åsidosatt sina skyldigheter när han inte utan dröjsmål vidarebefordrat information till köparna om grannens anmaning rörande bebyggelse utanför tomtgränsen samt efterhört om parterna önskade avhandla frågan innan tillträdet genomfördes. I denna varning ingår en erinran för att han har åsidosatt sitt ansvar vid upprättandet av överlåtelsehandlingarna avseende ett ej undertecknat servitutsavtal.