Beslut

Sammanfattning

Prövning av om fastighetsmäklaren har överlåtit en för stor del av förmedlingsuppdraget till en annan mäklare. Även prövning av om mäklaren har upprättat en korrekt och fullständig budgivningslista. Även prövning av om mäklaren har fullgjort sin skyldighet att bevara dokumentation hänförlig till verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Slutligen även prövning av om mäklaren har uppfyllt sin skyldighet att dokumentera vidtagna åtgärder för att uppnå kundkännedom samt ge in denna dokumentation till Fastighetsmäklarinspektionen.

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionen återkallar fastighetsmäklaren NN:s registrering som fastighetsmäklare.

Ärendet

I en anmälan till Fastighetsmäklarinspektionen har kritik riktats mot fastighetsmäklaren NN:s (verksam vid [namn på mäklarföretaget]/[mäklarkedjan]). Anmälaren har gett in skärmbilder.

På begäran av Fastighetsmäklarinspektionen har NN yttrat sig i ärendet. Han har gett in två förteckningar över de förmedlingsuppdrag han avslutat under perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023, fem uppdragsavtal, fem objektsbeskrivningar, fem köpekontrakt, fyra budgivningslistor, två journaler, fem depositionsavtal, två frågelistor, en ljudfil, energideklaration, årsredovisning, stadgar, samt dokumentation av vidtagna åtgärder för att uppnå kundkännedom.

NN har förelagts att ge in de respektive budgivningslistorna och journalerna avseende objekt A-E. Budgivningslistan för objekt B samt journalerna för objekt B, D och E har emellertid inte getts in.

Fastighetsmäklarinspektionen har tillfört ärendet 13 skärmbilder.

Anmälan

Anmälaren har uppgett i huvudsak följande.

Det har uppmärksammats brister samt missnöje från kunder i ett flertal av NN:s förmedlingsuppdrag, bland annat de tre som beskrivs nedan.

Gällande objekt A finns inte någon budgivningslista. Det anges i dokumentationen av vidtagna kundkännedomsåtgärder att identitetskontrollen av säljaren gjorts via Bank-ID, men NN har inte begärt sådan identifiering och har därför inte uppnått kundkännedom.

För objekt B finns inte någon budgivningslista.

Det har uppmärksammats att NN innan kontraktsskrivning bytt ansvarig mäklare i mäklarsystemet för förmedlingen av objekt C. Varken uppdragsgivaren eller kollegan som gjordes till ansvarig för förmedlingsuppdraget kände till det. Kollegan stod därför utan sin vetskap angiven som ansvarig mäklare på objektsbeskrivningen och depositionsavtalet.

Fastighetsmäklarens yttrande

NN har uppgett i huvudsak följande.

Han fick en kort och bristfällig introduktion när han började arbeta som fastighetsmäklare år 2022. Trots det blev han snabbt framgångsrik och han fick aldrig några brister påtalade för sig. Hans chef kunde inte hantera hans popularitet och framgång, vilket ledde till konflikt mellan dem som påverkade hans karriär. Han vet inte vad som skett med hans akter sedan han bytte arbetsgivare eller varför de påstådda bristerna påtalas först nu.

Säljaren av objekt A önskade att bostaden skulle säljas ”underhand/off market”. Många bostäder såldes på detta sätt och han hade ett stort spekulantregister i området. Budgivningslista upprättas i mäklarsystemet endast om det förekommer en budgivning eller ett bud registreras innan försäljningen, annars måste man upprätta en manuell budgivningslista. Han är ganska övertygad om att han upprättade en sådan för objekt A, så den borde finnas i pappersformat eller bland hans tidigare arbetsgivares dokument, men han har inte längre har tillgång till akterna. Han kontrollerar alltid parternas legitimation och eftersom han kryssat i att han gjort ID-kontroll avseende säljaren utgår han från att han har gjort kontrollen.

Även objekt B såldes ”underhand/off market” på säljarens begäran. Säljaren accepterade ett bud efter en privat visning. Endast en budgivare la ett bud, vilket blev slutpriset. Det skapas då ingen budgivningslista i systemet, eftersom sådana upprättas endast om det förekommer en budgivning eller ett bud registreras innan försäljningen. Han skapade en manuell budgivningslista som han är säker på finns i arkiveringsmapparna hos hans före detta arbetsgivare.

Det stämmer inte att han ska ha bytt ansvarig mäklare i systemet för förmedlingen av objekt C till en ovetande kontorskollega. Kollegan MM var ansvarig för förmedlingen av objekt C långt innan kontraktsskrivningen och skötte visningar, förhandlade mellan parterna och fick ihop affären. Han har inte vidtagit några åtgärder i affären. Han vet inte om något nytt förmedlingsuppdrag tecknades mellan kollegan och säljaren, men avsikten var att MM skulle slutföra uppdraget och de förlitade sig på skrivelsen i förmedlingsuppdraget om att en kollega får hjälpa till om den ansvarige mäklaren får förhinder. Han har inte skrivit under någon uppsägning av förmedlingsuppdraget för objekt C. Vid denna tidpunkt hade konflikten med hans chef eskalerat, så han var endast sporadiskt på kontoret och befann sig dessutom utomlands under ett par veckor. När han återkom från semestern gick han inte åter i arbete och var därför förhindrad att kontakta sina kunder. Säljaren av objekt C informerades om hans semester, att han inte skulle återgå i tjänst hos företaget vid hemkomst och att säljaren var i goda händer hos MM. MM var även ansvarig för flera andra av hans förmedlingsuppdrag.

Han tog över förmedlingsuppdraget för objekt E från en kollega som skulle avsluta sin anställning. Han har skött endast kontraktsskrivningen och tillträdet.

När han tog över förmedlingsuppdrag från kollegor undertecknade han och uppdragsgivaren nytt förmedlingsuppdrag. Hans före detta arbetsgivare har förbjudit honom att kontakta denne, varför han inte har någon möjlighet att själv besöka kontoret och har inte någon tillgång till akterna. Han har behövt få handlingarna skickade till sig. Det utesluter inte att det kan finnas lösa dokument i fysiska akter utanför mäklarsystemet, men han har inte tillgång till dem idag. Han arbetar på ett annorlunda, mer strukturerat och noggrant sätt idag och har sedan dess varken blivit anmäld av någon kund eller mottagit klagomål från kunder. Anmälaren är en direkt konkurrent till honom och försöker att svartmåla honom.

Handlingarna

I handlingarna har följande uppmärksammats.

Objekt A

Budgivningslistan innehåller inga uppgifter om något lagt bud eller någon budgivare.

Objekt B

Köpekontraktet undertecknades den 4 januari 2023.

NN undertecknade dokumentationen av vidtagna kundkännedomsåtgärder avseende köparen den 5 januari 2023.

Objekt C

NN undertecknade uppdragsavtalet den 28 september 2023. Han har även undertecknat dokumentationen av vidtagna kundkännedomsåtgärder avseende säljaren den 28 september 2023 och avseende köparen den 7 februari 2024.

I journalen anges att NN ska ha utfört kontrollerna och åtgärderna däri, och att hans kollega MM har varit biträde. Åtgärderna anges dock som utförda av MM, med undantag för en åtgärd. NN anges inte ha utfört av någon av åtgärderna.

Kollegan MM anges som ansvarig mäklare i budgivningslistan, depositionsavtalet och objektsbeskrivningen.

Objekt D

Köpekontraktet undertecknades den 6 januari 2023.

NN undertecknade dokumentationen av vidtagna kundkännedomsåtgärder avseende köparen den 10 januari 2023.

Objekt E

NN anges som ansvarig mäklare i uppdragsavtalet, objektsbeskrivningen och budgivningslistan.

Dokumentation av vidtagna kundkännedomsåtgärder

Samtliga parter i samtliga förmedlingar har identifierat sig med Bank-ID. NN har undertecknat samtlig dokumentation.

Fastighetsmäklarinspektionens bedömning

Fastighetsmäklarens allmänna omsorgsplikt

Enligt 3 kap 1 § fastighetsmäklarlagen ska en fastighetsmäklare utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren ska ta till vara både säljarens och köparens intresse. Inom ramen för de krav som god fastighetsmäklarsed ställer ska mäklaren särskilt beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen.

Förmedlingsuppdraget och medhjälparens medverkan

Det framgår av 3 kap. 3 § fastighetsmäklarlagen att uppdragsavtalet ska upprättas skriftligen och skrivas under av parterna. Syftet med bestämmelsen är bland annat att skapa ordning och reda, motverka bevisproblem och att minska risken för framtida tvister.

Uppdragsavtalet är ett personligt uppdrag för en fastighetsmäklare. Det kan inte överlåtas utan båda parters godkännande.

Mäklaren som ingår uppdragsavtalet med uppdragsgivaren har alltid det fulla ansvaret för hur uppdraget genomförd, även i de delar som utförs av en annan mäklare eller av en oregistrerad medhjälpare. Det får under förmedlingens gång aldrig råda något tvivel om vem som enligt uppdragsavtalet är den ansvarige mäklaren. Även om det anges i uppdragsavtalet att vissa delar kan komma att utföras av en kollega, får det inte uppfattas som att mäklaren fritt kan välja att sätta annan i sitt ställe. Mäklaren kan ha rätt att i viss utsträckning sätta annan mäklare vid företaget i sitt ställe vid ledighet, sjukdom eller annan tid då mäklaren inte fullt ut kan utföra varje moment i sitt uppdrag. Mäklaren har dock inte rätt att överlämna hela förmedlingsuppdraget till en annan mäklare (se Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 28 juni 2019 i mål nr 5532-18).

NN var enligt uppdragsavtalet den ansvariga mäklaren för förmedlingen av objekt C. Av ingivna handlingar samt vad NN har uppgett i yttrande, framgår att hans kollega MM har utfört merparten av förmedlingsåtgärderna under uppdragets gång. Kollegan har bland annat hanterat budgivningen, tagit fram överlåtelsehandlingar samt hanterat kontraktsskrivningen och tillträdet. Dessutom har kollegan angetts som ansvarig mäklare i objektsbeskrivningen, budgivningslistan och depositionsavtalet samt har utfört merparten av åtgärderna som antecknats i journalen (se Fastighetsmäklarinspektionens beslut i ärende dnr 24-1088).

Fastighetsmäklarinspektionen anser att NN:s kollega under den klart övervägande delen av förmedlingsuppdraget både har agerat och utåt sett framstått som den ansvariga mäklaren. NN har därmed överlåtit en för stor del av förmedlingsuppdraget till kollegan. Förseelsen motiverar en varning.

Budgivningslistan

Enligt 3 kap. 18 § fastighetsmäklarlagen ska mäklaren upprätta en förteckning över de anbud som lämnas på objektet med angivande av anbudsgivarens namn, kontaktuppgifter, det belopp som bjudits och tidpunkten för när anbudet lämnades samt eventuella villkor för anbudet.

Budgivningslistan ska göra det möjligt att i efterhand kontrollera att de anbud som mäklaren har framfört motsvaras av riktiga anbud och att samtliga bud som har framförts till mäklaren också har förts vidare till säljaren (prop. 2010/11:15 s. 36).

Dokumentationen ska överlämnas till uppdragsgivaren när uppdraget har slutförts. Om ett överlåtelse- eller upplåtelseavtal ingås, ska även uppdragsgivarens motpart få dokumentationen när uppdraget har slutförts.

En korrekt och riktigt hanterad budgivningslista tjänar flera syften, varav ett av de viktigaste är att värna om de skilda intressen som ingår i mäklarens roll att iaktta. Avsikten är också att göra budgivningsförfarandet mer transparent och därmed öka förtroendet för förfarandet. En sådan förteckning måste därför anses tillhöra de centrala inslagen i ett förmedlingsuppdrag (jfr Högsta förvaltningsdomstolens dom den 20 januari 2016 i mål nr 3567-14).

Det finns inga undantag från mäklarens skyldighet att anteckna bud. Mäklarens ansvar i denna del är heller inte beroende av att uppdragsgivaren accepterar anbuden eller förhållanden som rör mäklaren.

I ärendet har getts in en budgivningslista för objekt A. Budgivningslistan innehåller inte någon uppgift om någon budgivare eller något bud. Det framgår av utredningen och av NN:s uppgifter att bostaden sålts och det har inte gjorts gällande eller annars framkommit att det inte lagts något bud på objektet.

Mot bakgrund av ovan bedömer Fastighetsmäklarinspektionen att budgivningslistan är ofullständig och att NN har brustit i upprättandet av den. Vad han uppgett om att han upprättat en budgivningslista i fysisk form förändrar inte bedömningen, då denna budgivningslista inte getts in till Fastighetsmäklarinspektionen trots föreläggande därom. Förseelsen motiverar en varning.

Penningtvättsregelverket

Av 4 kap. 1 § fastighetsmäklarlagen följer att inspektionen ska utöva tillsyn enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (”penningtvättslagen) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

I aktuellt ärende är Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering (KAMFS 2021:3) tillämpliga.

Överträdelse av Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism strider mot god fastighetsmäklarsed.

Dokumentation av kundkännedomsåtgärder

Mäklaren ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse, se 3 kap. 4 § penningtvättslagen. Enligt 3 kap. 1 § samma lag får mäklaren inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion, om mäklaren inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen. Mäklaren får inte etablera en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion om det finns misstanke respektive på skälig grund kan misstänkas att transaktionen utgör ett led i penningtvätt och verksamheten kommer att användas för detta syfte, se 3 kap. 2-3 §§ samma lag.

Mäklaren ska löpande och vid behov följa upp pågående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism, se 3 kap. 13 § penningtvättslagen.

Med kundkännedomsåtgärder avses bland annat att fastighetsmäklaren ska identifiera säljaren och köparen genom identitetshandlingar, registerutdrag eller andra uppgifter från en oberoende och tillförlitlig källa. Fastighetsmäklaren ska också utreda om parterna har en verklig huvudman och bedöma om någon av parterna, eller i förekommande fall en verklig huvudman, är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person. Om någon av parterna har en verklig huvudman ska mäklaren vidta åtgärder för att kontrollera den verkliga huvudmannens identitet. Kontroll av parternas och den verkliga huvudmannens identitet ska slutföras innan en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion genomförs. Mäklaren ska även inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art. Detta följer av 3 kap. 7-10, 12 och 19 §§ penningtvättslagen.

Det framgår av utredningen att NN har undertecknat dokumentationen av vidtagna kundkännedomsåtgärder avseende köparen av objekt B och köparen av objekt D, efter att köpekontrakten undertecknats i respektive affär. I ärendet är inte otvetydigt fastställt att åtgärderna vidtagits angivet datum, vilket hade varit för sent eftersom NN då hade etablerat affärsförbindelse med köparna. Utifrån de ingivna köpekontrakten är det i vart fall klarlagt att dokumentationen innehåller en felaktig datering av när åtgärderna vidtogs.

Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att NN har upprättat en bristfällig dokumentation över vidtagna åtgärder för att uppnå kundkännedom om de respektive köparna i två olika förmedlingsuppdrag. Förseelserna motiverar en erinran (jfr inspektionens beslut i ärende dnr 20-1637).

Besvarande av föreläggande samt bevarande av handling

Enligt 4 kap. 2 § fastighetsmäklarlagen får Fastighetsmäklarinspektionen förelägga en registrerad fastighetsmäklare eller ett registrerat fastighetsmäklarföretag att lämna de upplysningar och ge tillgång till de handlingar som krävs för tillsynen.

Av 4 kap. 4 § p. 3 samma lag framgår att Fastighetsmäklarinspektionen ska återkalla registreringen för en mäklare som handlar i strid med sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen. Enligt andra stycket samma lagrum får inspektionen, om det anses tillräckligt, i stället meddela en varning eller erinran.

Av förarbetena till motsvarande bestämmelse i 1995 års fastighetsmäklarlag framgår följande.

Den som inte följer en anmaning att lämna uppgifter eller som vägrar att låta Fastighetsmäklarnämnden ta del av handlingar i tillsynsärendet riskerar avregistrering. Eftersom utredningen i tillsynsärendet i ett sådant fall hindras, måste ett beslut helt eller delvis fattas på formella grunder.

En avregistrering kan naturligtvis i en del fall, beroende på tillsynsärendets art, framstå som en omotiverat sträng reaktion på exempelvis en mäklares ovilja att besvara tillsynsmyndighetens föreläggande. När en mäklare vägrar att samarbeta i ett tillsynsärende bör dock som regel en avregistrering ske. Den principen bör tillämpas enhetligt och oberoende av vad som i tillsynsärendet läggs mäklaren till last. En så pass sträng hållning skall ses mot bakgrund av att en fungerande tillsynsverksamhet i hög grad är beroende av att utredningen i tillsynsärenden kan bedrivas skyndsamt och att beslut inte onödigtvis fördröjs. Möjligheten till en kraftfull reaktion från tillsynsmyndighetens sida är avsedd att öka respekten för tillsynsmyndighetens arbete och dess förelägganden och därigenom bidra till en snabbare handläggning av tillsynsärendena. En avregistrering på formella grunder är naturligtvis inte något som drabbar den mäklare som lever upp till rimliga krav på god fastighetsmäklarsed. Att inte besvara ett föreläggande från tillsynsmyndigheten får anses stå klart i strid med god fastighetsmäklarsed.

Länsrätten i Stockholms län har i dom den 21 april 2005 i mål nr 14006-04 ansett att en varning får anses vara en tillräcklig påföljd om mäklaren varken har vägrat eller helt underlåtit att svara på Fastighetsmäklarinspektionens förelägganden.

Av Fastighetsmäklarinspektionens praxis framgår att en varning ska meddelas om en mäklare är behjälplig i utredningen genom yttranden, men någon eller några handlingar inte lämnas in till inspektionen (se beslut i ärende dnr 23-0363, 2020-0602 och 19-1355). Vidare har Fastighetsmäklarinspektionen meddelat en varning då mäklaren underlåtit att besvara enstaka frågor i inspektionens förelägganden (se beslut i ärende dnr 2019-1120 och 2014-0366).

Byte av arbetsgivare undantar inte mäklaren från skyldigheten att bevara och ge in handlingar hänförliga till förmedlingsuppdraget (se Fastighetsmäklarinspektionens beslut i ärende dnr 23-0363 och 2019-1120).

Av 16 § KAMFS 2021:3 följer att om kunden är en fysisk person och är personligen närvarande sker kontroll av identiteten genom tillförlitlig elektronisk legitimation, svenskt körkort, svenskt pass, identitetskort som har utfärdats av svensk myndighet eller svenskt certifierat identitetskort. Åtgärder för att identifiera kunden och kontrollera kundens identitet ska dokumenteras. Kopior av de identitetshandlingar som använts för att kontrollera kundens identitet ska bevaras och det ska framgå av dokumentationen vilket datum respektive åtgärd har vidtagits.

Det framgår av 17 § KAMFS 2021:3 att vid identitetskontroll på distans av en kund som är en fysisk person, ska mäklaren utöver åtgärderna enligt 16 och 18-22 §§ samma föreskrifter kontrollera antingen tillförlitlig elektronisk legitimation, eller personens namn och personnummer, samordningsnummer eller motsvarande nummer samt adress mot externa register, intyg eller andra oberoende och tillförlitliga källor samt genom att inhämta en vidimerad kopia av kundens identitetshandling. Saknar kunden en sådan identitetshandling, ska en motsvarande, tillförlitlig, vidimerad handling som innehåller kundens namnteckning inhämtas och kontrolleras. Kontrollåtgärderna ska dokumenteras och det ska framgå av dokumentationen vilket datum som respektive åtgärd vidtogs.

Mäklarens dokumentation av vidtagna kontrollåtgärder ska i normalfallet bevaras i fem år enligt 5 kap. 3 § penningtvättslagen samt 27 § KAMFS 2021:3. Det ska framgå av dokumentationen vilket datum respektive åtgärd vidtogs. De identitetshandlingar, registreringsbevis eller andra handlingar som har använts för att kontrollera kundens och den verkliga huvudmannens identitet eller för att på något annat sätt uppnå kundkännedom ska dokumenteras genom kopior.

Vid identitetskontroll av fysisk person på distans genom kontroll av tillförlitlig elektronisk legitimation, ska denna åtgärd dokumenteras genom bevarande av en kopia av bekräftelsen på den elektroniska legitimationen, se 17 § andra stycket KAMFS 2021:3.

NN har förelagts att ge in bland annat journal och budgivningslista gällande samtliga fem granskade förmedlingar, men har inte gett in budgivningslistan för objekt B samt journalerna för objekt B, D och E. NN har uppgett att budgivningslistan har upprättats, men att han inte vet vad som hänt med den efter att han bytt arbetsgivare och att han är beroende av sin före detta arbetsgivare för att få tillgång till handlingar.

Vidare framgår av utredningen att parterna i samtliga fem granskade förmedlingar anges i dokumentationen av vidtagna kundkännedomsåtgärder ha identifierat sig via elektronisk legitimation. NN har förelagts att ge in dokumentationen av vidtagna åtgärder för att uppnå kundkännedom i samtliga granskade fem förmedlingsuppdrag, men har inte gett in någon kopia av bekräftelse på elektronisk legitimation.

Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att NN har yttrat sig i ärendet och har gett in ett flertal begärda handlingar. Han har dock inte gett in tre journaler samt en budgivningslista. Dessa handlingar är centrala för förmedlingsuppdraget och det framgår av lag att de ska upprättas och bevaras. NN har uppgett att han har upprättat dessa handlingar, men att han inte kunnat ge in dem.

Vad avser bekräftelsen på den elektroniska legitimationen, är det inte otvetydigt fastställt att NN inte tagit någon kopia av bekräftelsen på den elektroniska legitimationen i de granskade förmedlingsuppdragen. Han har i vart fall underlåtit att ge in dessa begärda handlingar till Fastighetsmäklarinspektionen.

Sammanfattningsvis finner Fastighetsmäklarinspektionen att NN har brustit i sin skyldighet att bevara handlingar på ett tillfredsställande sätt och att till fullo besvara inspektionens förelägganden. Förseelsen motiverar en varning.

Övrigt

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd av Fastighetsmäklarinspektionen.

Påföljd

Enligt 4 kap. 4 § fastighetsmäklarlagen ska Fastighetsmäklarinspektionen återkalla registreringen för en fastighetsmäklare som handlar i strid med sina skyldigheter enligt nämnda lag. Detsamma gäller om mäklaren överträder en bestämmelse i penningtvättslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Om det kan anses tillräckligt, får Fastighetsmäklarinspektionen i stället ge en varning eller erinran. Är förseelsen ringa får inspektionen avstå från att ge en påföljd.

Vid valet av påföljd i förevarande ärende finner Fastighetsmäklarinspektionen att en samlad bedömning behöver göras.

NN registrerades som fastighetsmäklare den 20 september 2022. Fastighetsmäklarinspektionen meddelade honom en varning den 8 februari 2024 i ärende dnr 23-1730 för att ha återanvänt fotografier från en tidigare försäljning av samma förmedlingsobjekt, utan att ha inhämtat den tidigare uppdragsgivarens samtycke. Han meddelades varning den 10 maj 2023 i ärende dnr 23-0364 för att ha uttalat sig på ett sätt till en spekulant som inte uppfyller kravet på ett korrekt och affärsmässigt uppförande. NN meddelades en tredje varning av Fastighetsmäklarinspektionen den 8 februari 2024 i ärende dnr 23-1745 för att ha fört in en vilseledande uppgift om förmedlingsobjektets antal rum i marknadsföringen. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Karlstad, som avslog överklagandet i dom den 22 augusti 2024, mål nr 1176-24. NN har överklagat domen, varför målet ännu inte vunnit laga kraft.

Fastighetsmäklarinspektionen konstaterar att NN har under sin förhållandevis korta tid som registrerad fastighetsmäklare gjort sig skyldig till flera varningsgrundande förseelser i separata tillsynsärenden. I förevarande ärende har han gjort sig skyldig till varningsgrundande förseelser i tre olika delfrågor, med flera separata förseelser under dessa delfrågor. Förseelserna som uppmärksammats i förevarande ärende och i Fastighetsmäklarinspektionens tidigare tillsynsärenden mot NN rör skilda sakområden, vilket tyder på en bristande insikt om fastighetsmäklarens roll och ansvar. NN:s lämplighet som fastighetsmäklare kan därför ifrågasättas.

Mot bakgrund av vad som framkommit i förevarande ärende och i övriga tillsynsärenden avseende NN bedöms han inte uppfylla de krav som kan ställas på en fastighetsmäklare. Vad NN anfört om att han var ny i sin yrkesroll och inte fick någon adekvat information eller introduktion av arbetsgivaren föranleder inte någon annan bedömning. Fastighetsmäklarinspektionen anser att det inte är tillräckligt att ånyo meddela NN en varning. Hans registrering som fastighetsmäklare ska därför återkallas.