Beslut

Sammanfattning

Prövning av fastighetsmäklarens redbarhet och lämplighet med anledning av en brottmålsdom rörande två fall av hot mot tjänsteman.

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionen meddelar fastighetsmäklaren NN en varning.

Ärendet

Fastighetsmäklarinspektionen har med anledning av en anmälan uppmärksammats på att fastighetsmäklaren NN har dömts i ett brottmål under 2021. Av inspektionens inhämtade domslut framgår det att mäklaren av tingsrätten har dömts för två fall av hot mot tjänsteman. Brottmålsärendet har därefter avgjorts av hovrätten som fastställde tingsrättens domslut, med undantag för ändring av påföljden. Hovrättens dom har vunnit laga kraft.

NN har beretts tillfälle att yttra sig över domarna utifrån kravet på redbarhet och lämplighet för fastighetsmäklare. Vidare har han gett in flera domslut, handlingar ur en förrättningsakt hos Lantmäteriet och utdrag med kundomdömen avseende hans utförda förmedlingsuppdrag.

Handlingarna

NN dömdes den 13 oktober 2020 av tingsrätten för två fall av hot mot tjänsteman. Av domen framgår det att brotten begicks den 14 februari samt den 17 februari 2020. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med 75 timmars samhällstjänst. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle straffvärdet motsvara två månaders fängelse. Mäklaren ålades även att betala skadestånd till målsäganden. Tingsrätten uttalade att NN inte tidigare dömts för likartad brottslighet och att det saknades särskild anledning att anta att han kommer fortsätta att begå brott.

Målsäganden är förättningslantmätare och har fattat beslut i ett ärende där NN var part. Mäklaren var missnöjd med beslutet och kontaktade tjänstemannen upprepade gånger därefter, trots att han uppmanats att avstå vidare kontaktförsök. NN skickade efter beslutet ett e-postmeddelande till målsäganden, där han framförde att lantmätaren skulle få besök på sin arbetsplats eller i sin bostad av två medlemmar i en känd motorcykelklubb om han inte fick del av en handling senast en viss tid och dag. Domstolen bedömde att NN hade kopplat hotet till organisationer som förknippas med brottslig verksamhet och ofta med ett våldskapital. Enligt tingsrättens bedömning innefattade meddelandet ett förtäckt eller underförstått hot om våld.

Parterna träffades tre dagar senare utanför målsägandens bostad. Parternas redogörelse för anledningen till sammanträffandet och vad som utspelade sig på platsen skiljer sig åt. Tingsrätten bedömde målsägandens berättelse som sammanhängande, konsekvent och klar och lade hans uppgifter till grund för bedömningen. Tingsrätten fann att mäklaren vid sammanträffandet hade gjort ett uttalande som innefattade ett förtäckt eller underförstått hot om våld. Domstolen bedömde även att NN hade letat upp målsägandens adress och aktivt sökt upp hans bostad, fotograferat målsäganden samt tagit reda på uppgifter om dennes maka.

Hovrätten beslutade i sin dom den 5 februari 2021 att endast ändra tingsrättens dom såvitt avsåg att bestämma antalet timmar samhällstjänst till 100, alternativstraffets längd till tre månader samt en höjning av skadeståndsbeloppet. I övrigt fastställdes tingsrättens domslut.

Fastighetsmäklarens yttrande

Fastighetsmäklaren har uppgett i huvudsak följande.

Han är ägare av en fastighet som har varit föremål för en felaktig förrättning enligt fastighetsbildningslagen. Fastigheten omfattas av ett officialservitut. För att ändra förutsättningarna mellan den härskande och den tjänande fastigheten borde en överenskommelse ha tagits fram vid förrättningen hos Lantmäteriet. Vidare borde det finnas överenskommelser avseende en vägsträckning samt framtida vägunderhåll.

Lantmätaren har begått ett brott samt tjänstefel när han utförde förrättningen hos Lantmäteriet. Han har kontaktat lantmätaren tolv gånger under februari 2020 samt dennes chef elva gånger under februari till mars 2020, utan att någon av dem har besvarat hans kontaktförsök. Det aktuella förrättningsärendet har lett till flera domstolsprövningar, där domstolarna har kommit fram till felaktiga domslut. Lantmätaren borde ha besvarat hans förfrågan och erkänt om han inte upprättat de överenskommelser som han varit skyldig att ta fram.

Han har inte hotat lantmätaren vare sig direkt eller indirekt. Att uttrycka sig på ett irriterat eller olämpligt sätt är inte detsamma som att hota en person. Det är Lantmäteriets ansvar att se till att det finns rutiner samt verktyg på plats för att inkommande förfrågningar till myndigheten per e-post besvaras. Lantmäteriet har inte lämnat honom något besked angående om det finns några överenskommelser i förrättningsakten.

Han har arbetat som mäklare sedan 1989 och domen påverkar inte hans redbarhet som mäklare. Han har fått en mängd positiva kundomdömen. I egenskap av fastighetsägare har han dock fått en dom emot sig, till följd av att han har erbjudit sig att hämta eventuella överenskommelser i lantmätarens bostad, då Lantmäteriet inte har besvarat hans förfrågan.

Fastighetsmäklarinspektionens bedömning

Den 1 juli 2021 trädde en ny fastighetsmäklarlag i kraft (SFS 2021:516). Den tidigare fastighetsmäklarlagen (SFS 2011:666) upphörde därmed att gälla. Den äldre lagen ska dock enligt övergångsbestämmelserna till den nya fastighetsmäklarlagen fortsätta att gälla för uppdragsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet samt för överträdelser som har inträffat före ikraftträdandet. I detta ärende är det därför den nu upphävda fastighetsmäklarlagen (2011:666) som ska tillämpas.

Redbarhet och lämplighet

Enligt 29 § fastighetsmäklarlagen (2011:666) ska Fastighetsmäklarinspektionen återkalla registreringen för den som inte längre uppfyller det i 6 § samma lag angivna kravet på redbarhet och övrig lämplighet som fastighetsmäklare. Om det kan anses tillräckligt, får inspektionen i stället meddela en varning eller erinran. Om förseelsen är ringa får inspektionen underlåta att meddela någon påföljd.

Av förarbetena till 29 § fastighetsmäklarlagen (se prop. 1994/95:14 s. 66 och prop. 2010/11:15 s. 65 f) framgår det att prövningen av den personliga lämpligheten inte tar sikte på personens fallenhet för mäklaryrket. I stället handlar det om att personens allmänna hederlighet, pålitlighet och integritet ska motsvara de krav som bör ställas på en mäklare mot bakgrund av den i flera avseenden ansvarsfulla förtroendeställning som en mäklare intar i förhållande till både uppdragsgivaren och dennes motpart. Vid prövningen av om en dömd mäklare ska beviljas registrering uttalas att omständigheter som kan beaktas är exempelvis hur långt tillbaka i tiden brottsligheten ligger, brottets art och svårighet, om det är fråga om ett enstaka brott eller flera och om det har förekommit upprepade lagföringar. Exempel på fällande domar som, enligt lagstiftaren, bör uppmärksammas, är förmögenhetsbrott, ekonomisk brottslighet och våldsbrott.

Det framgår av förarbetena att utgångspunkten för prövningen av om en mäklare ska avregistreras på grund av att kravet på redbarhet och lämplighet inte uppfylls ska vara densamma som vid prövningen av en ansökan om registrering. Möjligheten till avregistrering ska dock användas något mer restriktivt än vad som är motiverat när det är fråga om att avslå en ansökan om registrering. Sådana omständigheter som, utan att de direkt är hänförliga till mäklarens yrkesverksamhet, ska kunna föranleda avregistrering eller varning måste vara av allvarligt slag. Som exempel på sådana omständigheter nämns bedrägeribrott, tillgreppsbrott och ekonomisk brottslighet. Enligt lagstiftaren bör dock omständigheter av detta slag inte ses isolerade. I bedömningen får också vägas in andra faktorer, såsom hur länge mäklaren har varit yrkesverksam och hur mäklaren har skött sina uppdrag under den tiden (se prop. 1994/95:14 s. 35–36 samt 69).

NN har dömts för två fall av hot mot tjänsteman. Denna brottstyp nämns inte uttryckligen i förarbetena bland de exempel som särskilt bör uppmärksammas vid prövningen. Fastighetsmäklarnämnden har dock tidigare uttalat att brottskategorierna hot mot tjänsteman och olaga hot är brottslighet av allvarlig art som normalt bör ge anledning att ifrågasätta en fastighetsmäklares registrering (se besluten 2002-04-17:5 i årsboken för 2002 och 2006-10-25:4 i årsboken för 2006).

Av utredningen framgår det att brotten begicks för två år och sju månader sedan och att brotten saknar samband med NNs yrkesmässiga verksamhet som fastighetsmäklare. Tingsrätten har uttalat att mäklaren inte har dömts för likartad brottslighet tidigare och att det saknas särskild anledning att anta att han kommer fortsätta att begå brott. Mäklaren registrerades 1989 och har meddelats en erinran av Fastighetsmäklarinspektionen i februari 2022 för att ha lämnat bristfällig information till köparen av en bostadsrätt. Beslutet är överklagat och har inte vunnit laga kraft.

Även om brotten inte har begåtts i anslutning till NNs yrkesmässiga verksamhet kan det inte uteslutas att han likväl skulle kunna ha gjort sig skyldig till brottsligheten i anslutning till sin yrkesutövning. I egenskap av tjänsteman på Lantmäteriet tillhör målsäganden en yrkeskategori som en fastighetsmäklare kan behöva stå i förbindelse med i samband med utförandet av förmedlingsuppdrag. Brotten har inte skett på grund av oaktsamhet och synes inte ha skett impulsartat på grund av mäklarens missnöje med beslutet. Det kan konstateras att mäklaren aktivt har sökt fram personlig information om tjänstemannen och dennes familj, besökt tjänstemannen vid dennes bostad och vid två tillfällen, med tre dagars mellanrum, framfört hot mot tjänstemannen. Med beaktande av samtliga omständigheter finner Fastighetsmäklarinspektionen att NN ska meddelas en varning.