FMI:s förslag på nya utbildningskrav för fastighetsmäklare har varit ute på remiss. Många parter har yttrat sig och störst oenighet väcker förslaget om en längre utbildning. FMI vill därför fortsätta sin dialog med lärosäten och branschen i den delen. Kring andra delar i förslaget råder en större samsyn, vilket gör att FMI kommer att gå vidare med dessa.
Totalt inkom 32 remissvar på FMI:s förslag till utbildningsföreskrifter. Bland de som tagit chansen att tycka till finns myndigheter, mäklarföretag, utbildningsanordnare, konsumentföreträdare och privatpersoner.
Störst skiljaktigheter finns det när det gäller förslagen om att utöka längden på den teoretiska utbildningen från två till tre år och att det ska krävas en kandidatexamen för att uppfylla kraven.
– Genom att förlänga utbildningen och praktiken vill vi säkerställa att fastighetsmäklarna har en kunskapsbas som är tillräcklig för dagens krav på yrket, säger Gunilla Paulsson, myndighetschef på FMI.
Tjugo år sedan sist
Sist utbildningskraven sågs över var för drygt tjugo år sedan.
– Sedan dess har fastighetsmäklarlagen skrivits om två gånger och det har bland annat tillkommit ett helt nytt penningtvättsregelverk, säger Gunilla Paulsson.
För att upprätthålla ett gott konsumentskydd vill FMI därför komplettera och omfördela utbildningen så att det blir ett tydligt fokus på de områden där FMI har noterat störst risk för konsumentskada. Förslagen innebär mer juridik och att ämnen som penningtvätt och god fastighetsmäklarsed ges mer utrymme.
Allt fler läser snabbspår
Många mäklarutbildningar på högskolor och universitet är redan idag på 180 högskolepoäng och ger en kandidatexamen. Trenden går dock mot att allt fler personer som vill bli mäklare läser 120 poäng via uppdragsutbildningar för att så snabbt som möjligt komma ut på arbetsmarknaden.
– I praktiken konkurrerar uppdragsutbildningarna med de ordinarie högskoleutbildningarna på ett sätt som inte varit avsett. Man kan på goda grunder ifrågasätta hur dessa utbildningar genomförs idag, säger Gunilla Paulsson. Som exempel lyfter hon ett nyligen fattat beslut från Universitetskanslersämbetet som riktar skarp kritik mot en av de högskolor som erbjuder uppdragsutbildning för mäklare.
Kritiken i remissvaren har framförallt handlat om att det saknas vetenskapligt stöd för att en treårig utbildning skulle ge bättre fastighetsmäklare.
– Det är förstås inte givet att alla remissinstanser och FMI har samma definition av vad ”bättre fastighetsmäklare” är, men FMI utgår från intresset att skydda konsumenter. FMI anser att det finns goda skäl att tro att den som har en kandidatexamen har bättre förutsättningar att behärska alla delar av yrket än den som inte har det, säger Gunilla Paulsson.
FMI anser till exempel att förmåga att identifiera, formulera och lösa problem är mycket värdefullt för en bra fastighetsmäklare. För en mäklare som ofta ställs inför olika avvägningar och intressekonflikter, ska kunna förutse och undvika olika risker för tvist och formulera ändamålsenliga avtal anser FMI att det är motiverat med ett krav på treårig utbildning med kandidatexamen.
Mer praktik önskas – men hur mycket?
Även när det gäller att utöka praktikens längd från tio veckor till sex månader finns det en del skiljaktigheter. Att få in mer praktik är många parter eniga om. Hur mycket mer – och när i tid praktiken ska vara förlagd – råder det dock delade meningar om.
– Vi tycker att det är angeläget att blivande mäklare får en bra introduktion efter sin utbildning. Förhoppningsvis kan det leda till att fler mäklare stannar kvar i yrket och att de begår färre fel i början av sin karriär, säger Gunilla Paulsson.
– Bland de inlämnade synpunkterna finns önskemål om att varva teori och praktik under utbildningen. Vi vill därför arbeta vidare och se om lärosätena och branschen tillsammans kan enas om hur detta bäst ska organiseras i framtiden, säger Gunilla Paulsson.
Fortsatt dialog med utbildare och bransch
FMI kommer att bjuda in branschen samt de högskolor och universitet som idag har mäklarutbildning till ytterligare samtal för att tillsammans försöka hitta större samsyn och lösningar som ger största möjliga konsumentnytta. Det betyder att nya krav på teoretisk och praktisk utbildning lyfts ut ur de föreskrifter som träder i kraft till sommaren.
– Vi är måna om att hålla tempot uppe och kommer snarast möjligt efter samtalen med bransch och högskolor att komplettera föreskrifterna med dessa delar, säger Gunilla Paulsson.
Fortbildningskrav efterlängtat av många
En del av förslaget på nya utbildningsföreskrifter där det rådde desto större samsyn var förslaget om obligatorisk fortbildning för registrerade mäklare.
– Fortbildningsdelen vill vi gärna gå vidare med. Om FMI ska kunna föreskriva om den typen av krav krävs dock sannolikt en justering av fastighetsmäklarlagen och -förordningen. Vi har därför inlett en dialog med Regeringskansliet om möjligheterna till det, säger Gunilla Paulsson.
Krav på fortbildning kommer därmed inte att införas i de förskrifter som träder ikraft till sommaren, men FMI fortsätter att arbeta för att det ska kunna ske så fort som möjligt.
Uppskattat med enklare återregistrering
En annan del av förslaget som väckte uppskattning var att förenkla för de mäklare som tidigare har varit registrerade att återfå registrering efter att ha haft ett uppehåll. FMI kommer därför att gå vidare både med förslaget om ett kunskapsprov för den som har varit avregistrerad i mer än fem år, och att göra om den så kallade ”tvåfem”-regeln.
– Dagens ”tvåfem”-regel innebär att en mäklare ska ha varit registrerad under två av de senaste fem åren för att få bli återregistrerad utan att inkomma med bevis om utbildning. Efter dialog med externa parter under föreskriftsarbetet ersätts den med att mäklaren kan vara helt avregistrerad i upp till fem år och ändå bli återregistrerad utan att behöva inkomma med utbildningsbevis, förklarar Gunilla Paulsson.
Mån om en fortsatt bra dialog
Sammanfattningsvis delas alltså förslagen i utbildningsföreskrifterna upp i olika delar: De delar som rör ansökan om registrering och återregistrering kommer FMI att arbeta vidare med som planerat. Delen om fortbildningskraven drivs vidare i dialog med Regeringskansliet. När det gäller delarna om utbildningens och praktikens innehåll och omfattning inleds inom kort nya samtal med de högskolor och universitet som erbjuder mäklarutbildning, samt branschen.
– De som har svarat på vår remiss har ett stort engagemang i utbildningsfrågan och det uppskattar vi. I svaren blir det också väldigt tydligt att olika parter drivs av olika intressen, vilket kan göra det svårt att hitta en lösning som alla blir helt nöjda med i slutändan, säger Gunilla Paulsson.
Många delar i förslaget har detaljerats och ändrats genom den dialog som FMI har haft med bransch och utbildare under de nästan 2,5 år som arbetet har pågått. Trots det uttrycker många att arbetet har gått snabbt och att de inte fått gehör för sina synpunkter.
– Bakom de delade meningarna kan jag ändå se en gemensam målsättning att Sverige ska ha mycket skickliga och välutbildade fastighetsmäklare, till gagn för alla parter i fastighetsaffärer. Vi fortsätter därför diskussionerna en vända till. En inbjudan till berörda kommer att gå ut inom kort, avslutar Gunilla Paulsson.
Två eller tre år? Det råder delade meningar om vilka krav som ska gälla för en mäklares utbildning och praktik.